Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE FÖRSTA KARANTÅNSÄTGÅUDERNA. 205
belägna Känsön *). 1 bref till landshöfdingen i Göteborgs och Bohuslän
af ilen 29/n 1803 anbefalldes sedermera uppbyggandet af karantänshus
derstädes. Vid underrättelse derom att i Malaga utbrutit en mycket
sniittosani feber, som äfven angripit besättningen på tlera dervarande
svenska köpmansfartyg, anmälde collegium medicum hos Kongl. Maj:t
den 9/, 1804 om nödvändigheten af skyndsamma karantänsåtgärder,
hvilkas behöflighet framstod så mycket mera, som
»öfversundhetskommissio-nen eller tribunalet i Madrid underrättat kollegium derom att denna
sjukdom var gula febern. Karantänshusen borde så inrättas att folk
och varor skulle kunna under vanlig 40 dagars liggtid upptagas och
deras tillstånd utrönas. Den 1/10 1804 insände collegium medicum
förslag till instruktion för karantänsläkaren på Känsö och i k. brefvet af den
t6/10 anbefalldes kollegium att ofördröjligen förordna läkare till den
blifvande inrättningen. Genom k. brefvet af den 19/u bestämdes lönen
för den blifvande ordinarie läkaren till 100 rdr om året och för den
biträdande fältskären till 66 rdr 32 sk. banko, samt dagtraktamentet, då
de för utbruten smitta nödgades uppehålla sig på stället, till 4 rdr banko
för den förre och 2 rdr 32 sk. samma mvnt för den senare, utom
tjenliga rum. ved och ljus. Hvardera erhöllo dessutom 25 rdr banko i
expensemedel på grund af k. brefvet af den s/4 1805. Till Sveriges
förste karantänsläkare utnämndes Fredrik Schulzen den ,2/3 1805.
Emellertid hade öfverdirektören och professorn P. Afzelius
an-befalts att skyndsamt afresa till Göteborg, för att biträda Kongl. Majrts
befallningshafvande med råd och upplysningar rörande
karantänsiu-rättningens på Känsön ordnande och uppgöra instruktion för
densamma. Under denna tid af oro och väntan utgaf Afzelius tvenne
mindre hithörande skrifter: »Underrättelse för de Embetsmän, som
(föra tjenst vid Quarantaines bevakningen eller vid Quarantaines
inrättningen på Känsö, och för Capitainer på i Quarantaine lagde skepp
om sättet att från smitta rena persedlar och rum, vid hvilka den hm-
’) I svenska vetenskapsakademins handlingar 1818 finnes en uppsats af P. Dubb
Om den srenska Qrarantaines-anstalten pä Känsö*.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
