Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
UTDELNING AF LÄKEMEDEL YID FARSOTER.
2000 dal. smt funnos i statskontoret i beredskap. Collegium medicum
utgaf äfven i augusti s. å. en skrift om rödsoten och liit kringsprida
densamma genom landshöfdingarne ’).
Om förelaget att använda kyrkornas medel till bekostande af
me-dikamenter at fattige sjuke skref Anders Schönberg i ett bref tili
Abl-. Bäck, dateradt Isberg den 5/s 1781:
»Efter den första anstalten skulle endast de fattiga få fria
medica-menter, men ibland allmogen war detta i värkställigheten omöjeligt.
Köpskillingen var oftast icke giörlig och påföljden, om man lät en enda
betala medicamenter, blef en allmän vårdslöshet att i tid fråga efter bot,
man dröjde för att se huru det skulle blifva, om det wille gå öfver af
sig sjelft, til des att hela huset war smittadt, och sjukdomen utbredd i
liela bylag, äfven så wäl ifrån den förmögnares gåid, som från de
fattigare». Huru angeläget det war i smittande farsoter, at utdela fria
medicamenter åt alla, hade jag då tillfälle att ofta se ibland allmogen, och
at då ofta föreställa, men medicinalfonden war redan uttömd och intet
annat medel återstod, än bistånd ur kyrkorna. Mitt utkast, huru bättre
det wore, at förvara menniskolif, än at förwara de penningar i kyrkan,
hvarmed folcket kunde räddas, föredrogs omsider af Hans Excellencc
Stockenström för Kongl. Maj: t i Conseillen och bifölls, hvarefter
ko-nunga brefvet af den 29/6 1 7 7 3 utfärdades. Det war icke min idée att
’) Sådana för den stora allmänheten ämnade skrifter om rödsoten, dess
igenkännande och botande, utgåfvos till stort antal af provinsialläkarene. Bland dem ma
nämnas Pehr Hamnerins «afhandling om ltödsotcn till dess åt skilnad, igenkännande
och härstammande», Sthlm 1742 och And. Magn. "Wàhlins ’Underrättelse huru
Dysenterie eller den s. k. Rödsiukan vul kännas och botas bör*. Jönk. 1757. Om
denna uppsats skref J. Ü. Hagström den % 175!) till Abr. Bäck: Monne vi icke
snart få af trycket Linnæi Systenia Morborum, en ganska efterlängtad bok V Utur
densamma har d:r Wollin i Jönköping tagit det han utgifvit om Rödsoten pä trycket
i Jönköping».
Tid 1773 års epidemi utkommo sä populära skrifter om rödsoten af A. Faxe,
J. V. Sief vert, A. M. Wåhlin (omtryckt ISOS), B. M. Hall, M. G. Österman, IT.
Sparschuch, J. P. lialouius, J. Printz, J. M. Gråberg, Il o ur. Zetterberg
1773 och 1775, senare af P. Unge 1775, C. M. Blom 1772, 17S5, 17!U och ISOS»,
Z. Colliander 1S03, P. G. Tengmalm 1803 och J. M. Ekelund 1809.
Dessutom förekomma i »Inrikes Tidningarne talrika meddelanden rörande
rödsoten såsom 1773 N:o 18, 37, 59. 1775 N:o 70 in. m. Äfven i Hvad nytt? Hvad
nvtt?» 1772 N:o 07, Ott uppgifvas botemedel mot rödsoten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
