Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄNNA HÄLSÖVÅRDSFIiÅGOI!.
’241
»allmogens planteringslusta leddes på nyttigare och födande ämnen», eller
att tobakens plantering blefve öfverlemnad åt städerna, der den
genom fabriksberedningen blir mindre skadlig, än då den nyttjas rå och
omogen ’).
Under den tidén kaffet mot slutet af förra och i början af
innevarande sekel var förbjuden vara i Sverige och Finland, gjordes en
mängd försök att ersätta detsamma. Collegium medicum, hvars pröfning
de underkastades, afgaf deröfver utlåtande, grundadt dels på uppgiften
af de använda ämnena, dels på smaken af den tillredda drycken. En
blandning af i/l cichorierötter och 3/i råg ansåg kollegium kunna
användas, liksom ekollon, men ett prof med tillsats af tobaksblad förbjöds.
Det vanligaste surrogatet var bränd råg, bland tillsatser uppgåfvos
rågmjöl, surt bröd, potäter, humla och bittermandel.
b) Första gången man finner frågan om fallandesotens ärftlighet
omnämnd är k. brefvet af den 20/n 1729, som infordrar collegii medici
yttrande med anledning af prof. H. Spörings utlåtande öfver ett i Abo
förekommet fall. Det ännu i Sverige och Finland gällande k. brefvet
angående de med fallandesot behäftade, hvilka åstunda ingå äktenskap,
utfärdades den 25/u 1757.
c) Redan från äldre tider funnos föreskrifter om iakttagandet af
renlighet ä gator och allmänna platser. Hit hör framför allt Gustaf
den I:s »Ett nytt Mandat och ny Ordinantx opä Stockholms stael,-,
bygg-ningh» af den 6/s 1557, i hvilken åtgärder i detta syfte anbefallas2).
Denna stadga lemnar bland annat regler för renhållningssättet af gator
och rännstenar, förbjuder uppfödandet af boskap inom stadsmuren,
förordnar om inrättandet af begrafningsplatser m. m. Geijer yttrar derom,
att den innehåller i afseende på ordning och renlighet föreskrifter, som
ännu saknades till och med i Europas större städer» 3).
’) Collegii medici hemställan finnes införd i »Läkaren och Naturforskaren»
VI. 341.
’) Stjernman, Samling af lc. bref m. m. I. Stockh. 1747, s. 149—154.
3) Svenska folkets historia. Örebro 1834. II. s. 136.
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
