Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJl’KDOMS- OCH DÖDSSTATISTIK I FINLAND. 302
Dödsorsakerna i 1812 ars tabeller voro fortfarande anförde i
alfabetisk ordning och rubrikerna nästan desamma, som i föregående
formulär. Dock finnas i denna tabell upptagna dödsorsaker, hvilka saknas i
de föregående, såsom Elfkarleby-sjukan eller Elephantiasis, hvarmed
spetelska torde afsetts, och strypsjuka, hvarutom febrarne äro åter delade
i hetsig feber samt nerv- och rötfeber. Presterskapet var derjemte
för-pliktadt att i ett tillägg till tabellen införa mindre vanliga dödsorsaker.
Bland dem finnas sålunda anförda sinnessvaghet, sömnsjuka, dragsjuka,
vattuskräck, kolera m. m. De 1878 införda
folkmängdsförändrings-tabellerna upptaga endast rubrikerna koppor, skarlakansfeber och messling,
rödsot, kolera, diarrhé (utsot, magplågor) hos barn, febrar af alla slag,
lungsot, sinnessjukdomar, barnsbörd och öfliga sjukdomar. För att
möjliggöra tabellens behöriga ifyllande af presterskapet hafva rubrikerna
inskränkts till de allmännaste folksjukdomarne. Ehuru af lätt insedda
skäl ile i tabellerna upptagna sjukdoms- och dödsorsakerna icke kunna
vara fullt tillfredsställande och i vissa fall till och med oriktiga, kan man
dock ur dem hemta viktiga upplysningar om så väl de i landet
förekommande farsoterna, som om dödligheten i allmänhet. Tabellerna kasta,
åtminstone i stort sedt, öfver de under särskilda år herskande
folksjukdomarne ett ljus, som vi annars icke skulle äga. Emedan de allmänna
och vanligast förekommande farsoterna måste anses vara kända icke
mindre af presterskapet, än befolkningen, kan man utan tvifvel tillmäta
tabellverkets uppgifter angående dödligheten i vissa af dem ett ganska
stort värde. Det kan derför icke sakna intresse att här framlägga några
siffror öfver dödsfallen i några af de viktigaste farsoterna under
tidrymden 1751—1810 »).
Tabellverket ger vid handen, att under åren 1751—1773 333,520
personer afledo. Bland dödsorsaker upptagas under dessa år koppor
’) Primäruppgifterna äro hemtade ur F. J. Kabbes efterlemnade skriftliga
anteckningar, förvarade bland Historiska samfundets samlingar, hvaraf lian meddelat endast
hufvudresultaten i Historiallinen Arkisto IV. llelsingf. 1S74. Finlands folkmängd
och allmänna dödlighet äro anförda ur A. Boxströms uppsats om »Folktillräxten i
Finland 17.~>1—1885» i Fenuia 3. Helsingf. 1890. Niigon bearbetning af Sveriges
mortalitets-statistik med hänsyn till dödsorsakerna har iinnu icke verkstälts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
