Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OBOTLIGE VENERISKE SJUKE.
353
ordensgillet, yttrade Olof af Åcrel i sitt betänkande af den 24/i 1795,
att ett särskildt ställe för obotlige veneriske sjuke borde utfinnas, dit
slika i umgänget och sammanlefnaden äfventyrlige uslingar kunde från
andra afskiljas på lifstid». Ehuru serafimerordensgillet förenade sig
om behofvet af lasaretter för sådane slags sjuke, hvartill kostnaden borde
utgå ur medicinalfonden, stannade frågan dervid. Collegium medicum
hemställde derefter i skrifvelse till Kongl. Maj:t af den 25/11 1798, »om
icke de sjuke, som vid kurhuset (i Vadstena) finnas obotelige, måge
på något hospital få sluta sitt usla lif och der af länens vanliga
hospitalsmedel underhållas, på det de ej ibland den arbetande menigheten
måge till skrämsel och afsky få vistas>. Detta förslag, närmast
föranledt af assessorerne Hedenbergs och Rooths inspektion af nämnda
sjukhus, blef remitteradt till serafimerordensgillet och gillets yttrande
den V ra infordradt så väl öfver sådane sjukes intagande på något
hospital som »öfver det allmänna förslag, som till verkställande af en
särskild inrättning för med obotlig venerisk smitta behäftade blifvit
uppgifvet-. Vid ny behandling af ärendetjlen 1799 afslog
serafimerordensgillet de obotliges intagande i hospital för deras återstående
lifstid, «emedan det vore stridande mot hospitalernas inrättning». Olof
af Acr el föreslog anläggandet af några få större anstalter, dit de
obotlige veneriskt sjuke kunde hänvisas och för sin lifstid underhållas, »men
emedan läkarene äro af olika tankar angående sådane sjuke, så bör
detta ämne noga öfvervägas, innan de grunder fastställas, hvilka komme
att följas vid förekommande frågor om besmittade personers
frånskiljande ur samhället».
Serafimerordensgillets utlåtande till Kongl. Maj:t aflemnades först
den 20/s 1801 och är i flere afseenden af stort intresse. Deruti
framhålles, att sådana olyckliga varelser funnos till ett betydligt
antal i landet. Derom vittnade såväl landshöfdingarnes embetsberiittelser
som lasarettsläkarenes meddelanden. Jemte det serafimerordensgillet
på det högsta afstyrkte att intaga dessa i fråga varande veneriske sjuke
i hospitalen och lasaretten, föreslog gillet:
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
