Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OBOTLIGE VENERISKE SJUKE.
med ledning af dessa yttranden utarbeta förslag till den veneriska
smittans hämmande. Komitén bestod af landshöfdingen von
Rosenstein, revisionssekreteraren Marks von Wurtemberg, hofrättsrådet
Wåhlin, statskommissarien Widegren, generaldirektören C. F. von
Schulzenheim och assessoren Henrik Gahn. Deras förslag
inlemnades till Kongl. Maj:t den 28/5 1804 och till collegium medicum den
Vio s. å. Det gick ut på att inrätta ett större antal lasarett och
kurhus, att med noggrannhet använda qvicksilfver som läkemc odelch at
för de obotlige sjuke anlägga fattigstugor.
De politiska förhållandena läto emellertid denna och många andra
inre frågor hvila. Tid 1809—1810 års riksdag blef på grund af flera
skilda förslag frågan om den veneriska sjukdomens hämmande föremål
för pröfning. Allmänna besvärs- och ekonomiutskottet afgaf deröfver
ett betänkande af den 22/7 1809, hvaruti särskilda preventiva åtgärder,
såsom besiktning af misstänkta personer, sundhetspass m. m.
förordades. Landshöfdingarne borde med länets deputerade tillika öfverlägga
om tjenligaste sättet att inrätta kurhus. Den sedermera 1810
tillförordnade s. k. stora medieinalkomitén yrkade i sitt utlåtande af den 18/1
1812, att denna ständernas framställning blefve öfverlemnad till collegii
medici närmare ompröfning och utredning. Collegium medicum hade
mellertid medels cirkulärbref af den 8/8 1811 anmodat landets läkare att insända
upplysningar rörande förekommandet och naturen af »saltfluss, sjelffrätsår,
Radesyge, urartad venerisk sjukdom m. m. samt deremot begagnade
kur-metoder. Dessa yttranden utkommo sedermera under titel: »Sammandrag
af berättelser ifrån läkarne i bela riket om veneriska sjukdomen, dess
förändringar och urarter-», Stockholm 1813. Ur dem framgick allt
mera klart, huru den veneriska sjukdomen, i följd af bristande
omvårdnad från regeringens sida, fått inrota sig bland befolkningen och
åstadkommit fruktansvärda härjningar1). I sammanhang med den nu väckta
’) Redan tidigare hade äfven vetenskapsakademin sökt framkalla en utredning af
den veneriska sjukdomens olika former. Akademin framställde 1792 till prisämne
frågan: »Genom hvilka inhemska medel kan man inställa eller alldeles utrota don grad
af venerisk smitta, som försakat ali hjelp af mereurens tillräckliga bruk». Det ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
