Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄK AHES ERSÄTTNING.
373
i detta ämne gjorde föreställningar, med tillagning att i fall Wi emot
förmodan skulle finna det innevånarene icke kunnat förmås att till bela
landets conservation för en sa ohygglig sjukdoms utbredande genom
frivilliga sammanskott bidraga, lära Wi då af nådig omvårdnad för Ware
undersätares härunder beroende välfärd och pä det detta angelägna och
oumgängeliga ändamål lika fullt må vinnas, finna oss föranlåtne, att foga
den anstalt, det den till de sjukas curerande åtgångna summa må
emellan alla länets invånare fördelas: Låtande Wi jämväl till de öfrige
landshöfdingarne nödiga ordres afgå, att enär sådane sjukdomar i deras
liihn existera, på enahanda sätt härutinnan föranstalta .
Huru det i sjelfva verket förhöll sig med den veneriska
sjukdomen i Finland under förra seklet och huruvida de, som underkastades
behandling derför, verkligen ledo af densamma, kan, i brist på
tillförlitliga uppgifter, icke med säkerhet utredas. Redan det för tidén
vanliga sättet att beräkna läkarearfvodet efter antalet patienter och låta
läkaren mot ersättning besörja nödiga läkemedel, var ju en stor frestelse
för så väl den mindre samvetsgranne, som den mindre kunnige att af
en eller annan anledning taga en mängd menniskor under behandling.
Da tillika, som kändt är. de bildade läkarenes antal var ytterst inskränkt,
och isynnerhet denna del af läkarevården låg i fältskärernes händer
i
kan man icke värja sig för den tanken, att mycket missbruk bedrefs
med behandlingen af veneriska patienter. Härtill kom att vetenskapen
om den veneriska sjukdomen och dess mångskiftande former ännu lag
i sin linda och att läkarene sjelfve egde blott en ytlig kännedom om
dem. Huru osäker och sväfvande denna kunskap var, framgår ur mänga
den tidens meddelanden. I detta hänseende må här införas ett bref af
provinsialläkaren i Lovisa Lars Gumaelius till A br. Bäck af den
23/u 1756:
Lärer det förekomma Landshöfdingeembetet underligit, att jag vill
lata dem alla undergå cur, som i flera ähr omgåtts med dem, som i
många åhr haft veneriska utslag. Att projectera salivations euren för
dem, ehuru de livarken tillstå sig hafva någon känning af sjukdom, ej
eller något på dem ses kan, har jag trodt så mycket mehra vara min
skyldighet, som sjukdomen ganska länge ligger dölgt, innan den utbryter,
jag har ock trodt att intet reelt kan vinnas med euren, så vida eij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
