- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Andra delen /
485

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Collegii medici ledamöter på Herr Archiatern när äro hos
Öfverheten nog illa utmålade. Jag har, mäst fåfängt, ljudit till att äfven i
Arch. Schützers närvaro försäkra Hennes Maj:t om deras både
skicklighet och zele för deras Majestäters väl, samt förestält huru usla
Chirurgi vi måtte få, om de få undandraga sig medicorum uppsigt och
styrsel, samt at Hans Maj:ts undersåtare mäst dervid komma at lida;
at interesse ej drefve mig til at så tala, emedan jag vore redan skild vid
medicin och tjenstgörande deruti, samt at medici till inkomster
avancerade à mesure, som chirurgorum kunskap aftoge. Föreställningen togs
ej onådigt up, men om den något verkar, tviflar jag [1]».


[1] Schützer åtnjöt länge en betydande ersättning för sina vid hofvet gjorda
tjenster. Jemte ett i k. rådkammaren den 13/11 1760 utfärdadt protokoll
öfverlemnade Kongl. Maj:t till sekreta utskottet vid 1761—1762 års riksdag Schützers
ansökning att årligen från 1748 och allt framgent få till godo njuta de 800 dal. smt,
hvarmed konung Fredrik I behagat hugna honom vid prins Carls födelse för den
underdåniga tjenst, hvarmed han vid detta tillfälle gått Hennes Kongl. Maj:t till
handa, hvartill Schützer förmenade sig vara berättigad, så i anseende till Hans
Kongl. Maj:ts då fällda yttrande, nämligen att det ej voro mer än billigt om denna
föräring ständigt oeh så länge han lefver vorde honom tillagd», som i anseende dertill,
att Schützer vid senare tillfällen och de öfriga kongl. barnens höga födelse biträdt.
Riksens ständer, hvilka funno att de trogna tjenster bemälde arkiater gjort och de der
för riket haft de gladaste och lyckligaste följder förtjente vedermäle af rikets
ständers ihugkomst, tillstyrkte i skrifvelse af den 21/6 1762, att Schützer måtto årligen
och ifrån är 1748 hugnas med den på k. hofstaten uppförda och nu lediga varande
barnmorskelönen. Vid följande riksdag anmälde likväl sekreta utskottet denna lön till
indragning, men i anseende dertill, att densamma befanns vara uppförd redan på 1696
års stat, gaf sekreta utskottet sedermera den 15/10 1766 tillkänna »det dess mening icke
är att denna lön skall indragas, att den ej, då omständigheterna sådant fordra, skulle i
staten få uppföras, och hvarför sekreta utskottet tillstyrker att nämnda lön finge
tilldelas den, som vid förefallande tillfällen sysslan komme att förrätta». På grund af k.
brefven af den 7/7 och 17/8 1762 samt Kongl. Maj:ts bref till statskommissionen af den
16/4 1767 erhöll Schützer nu i fråga varande lön med 800 dal. smt om året. Samtidigt
blef Schützer på ständernas förord utnämnd till lifmedikus hos kronprinsen, såsom
Roland Martin skref till A. J. Murray den 18/2 1767, för hushållning skull, att de
skulle slippa gravera staten med en ny lön. Mais il se trouve fort embarassé de se
voir dans un metié (sic!) dont il n’a pas bien etudié les principes!!» I 1777 års
personalstat finnes denna lön utförd med 133 rdr 16 sk., men från och med 1778
upptages Schützercrantz på extraordinarie staten med 300 rdr, till dess han 1793
försvinner derifrån.

I S. A. Hedins porträttsamling af svenske läkare med dertill hörande
skriftliga anteckningar säges om Schützercrantz: »knapt har en större radotör
funnits än den mannen. Han var en daglig radotör i konuug Adolf Fredriks hof.
Klädd som barnmorska förlöste han Lovisa Ulrica vid prins Carls födelse.
Dalberg undanträngde Schulzenheim vid Gustaf Adolphs födelse. Den gamle
Schützercrantz tillkallades och fick Ramström till biträde. Läkarene agerade
den tiden som kältringar».

Man kan antaga, att detta förbigående af Schulzenheim var orsak till hans
afskedstagande vid jemförelsevis unga år. Den 5/10 1778 anmälde nämligen Ramström
i collegium medicum, att han under den närmaste tiden vore förhindrad bivista dess
sammanträden, emedan konungen anbefalt honom att vistas pä slottet i anseende till
drottningens förestående förlossning. Redan den 19/10 inlemnade Schulzenheim
ansökning om afsked från professionen samt uppgaf sig vilja använda sina lediga
stunder till bearbetande af något ämne i den vetenskap, hvaruti han varit lärare. När
collegium medicum insände Schulzenheims afskedsansökning, hvars »ombyteliga»
helsa ieke längre tillät honom att förestå de af honom grundade inrättningarna,
hemställde kollegium, »om icke E. Kongl. Maj:t tächtes låta honom vid dess afskeds
undfående få njuta något tecken af E. Kongl. Maj:ts nådiga välbehag öfver
förenämnda dess trogna tjenster» (collegii medici protok. den 27/10 1778). Ett sådant
nådotecken uteblef dock.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:40:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medhist/2/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free