Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tvenne tjenliga rum för 400 dal. kmt om året, i hvilka 10 à 15 sängar till
en början kunde uppställas. Första uppsättningen af barnbördsanstalten
antogs erfordra en summa af 5,500 dal. kmt och den årliga utgiften till
föda, ved, betjening och hyra uppgå till 5,000 dal. kmt. Matkostnaden
per dag beräknades för hvarje person kunna anslås till 24 öre och en
säng, hela året om upptagen, således kosta 273 dal. 24 öre eller alla
femton sängarne 4,100 dal. 8 öre. Väntande qvinnor kunde betala 6 à 7
dal. i veckan och efter förlossningen erlägga 25 öre om dagen för sin mat.
Det var vanligt, att utom äktenskapet lägrade qvinnor fingo ersätta
barnmorskorna med 20 à 50 plåtar, för att bo hos dem och blifva förlösta.
Inrättningen ägde deruti en stor förmån, att sköterskorna icke
behöfde aflönas, hvartill lärlingarna vore så mycket villigare, som de
vanligen nödgats erlägga omkring 120 dal. kmt för att få vara en
annan barnmorska vid förlossningarna följaktiga. För sin del afsade
sig Schulzenheim hvarje lön, men när fondens tillgångar skulle det
medgifva, borde adjunkten och barnmorskan erhålla fria husrum.
På kollegii anmodan uppgjorde Schulzenheim tillika förslag till
reglemente för den blifvande accouchementsinrättningen. I skrifvelse
af den 20/12 1774 insände collegium medicum till konungen sin
hemställan om öppnandet af en barnbördsanstalt i Stockholm.
Under dessa förhandlingar och medan ärendet ännu var under
öfverläggning i kollegium, inlemnade vice præses Nils Dalberg till konungen
anmärkningar mot denna kollegii plan. Då Dalberg sjelf deltagit i
kollegii beslut, synes hans egentliga afsikt med dem varit att framkasta
invektiver mot Schulzenheim. Konungen infordrade dock kollegii
yttrande och nu utspann sig en ytterst häftig strid emellan Dalberg och
Schulzenheim[1].
I sitt andragande till kollegii protokoll yttrade den senare:
»Jag har dock allt bemödande oaktadt aldrig mer än till hälften
hittills tyckt mig kunna uppfylla mina embetsskyldigheter och jag har
med repugnance tecknat de bevis om förvärfd kunskap och förfarenhet in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
