- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Andra delen /
546

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

546 ÅTGÄRDER MOT BOSKAPSSJUKDOMAR I SVERIGE PÅ 1740-TALET.

collegii medici utlåtande om en i Helsingör utbruten boskapssjukdom
och i skrifvelse af den 12/10 1745 förklarade kollegium don vara både
smittosam och af enahanda beskaffenhet, som den förut i Holstein,
Holland och andra orter gångbara farsoten’).

Nu omnämnda farsot, som synes varit en mjeltbrandsepidemi af
svåraste slag, utbredde sig snart med oerhörd våldsamhet i södra delen af
Sverige och väckte genom sina fruktansvärda härjningar allmän oro 2).
De stora förluster landet led i följd af denna farsot bland
boskapen låta svårligen beräkna sig3). Stundom tycktes den redan vara
utslocknad, stundom åter uppflammade den med förnyad våldsamhet på
olika orter. I anledning häraf anmälde kommersekollegium redan den
19/i 1750 hos Kongl. Maj:t om behofvet af en förnyad k. förordning
med afseende å hämmandet af boskapssjukdomar och insände ett
förslag dertill. Kommersekollegium hemställde tillika, om »icke ett utdrag

’) I anmälan till Kongl. Maj:t hade man likväl förvcxlat Helsingfors med
Helsingör.

2) En och annan skrift började utkomma med anledning af farsotens utbrott.
Bland dessa större och mindre, skrifter, hvaraf de flesta numera endast tillfälligtvis
anträffas bland smätryckslitteraturen, må anföras:

Kort och nöclig underrättelse huru then i nästgränsande orter och länder
gångbara boskapssjukan förekommas, samt therest then sig insmyga skulle, botas må.
Stockholm 1745, november 16, 4 bl. 4:o (på högvederbörlig befallning utkommen).

Konungens i Preussen beskrifning om boskapssjukdomens botande. Stockholm
1745. 4:o.

Anmärkningar öfver boskapssjukan uti Viuarais af Herr de Sauvages.
Öfvers. Stockholm 1748, 32 sid. 8:o. Öfversättningen är verkställd af Mag.
Steok-senius, med företal af C. Linnæus.

Eberh. Rosén (Rosenblad), Tankar om orsaken till boskapsdöd vid
Christianstad. Lund 1749. 8:o.

(Unbeck, N.), Underrättelse om then uti Jönköpings län gångbara
fänads-pestcns hämmande och botande. Stockholm 1750, 20 october.

1 »Lärda Tidningar» 1750, N:o 53 finnes Linnés bref till Lars Salvius, ’
dateradt den % s- å., angående boskapssjukdomen, emot hvilken ban förordar Herba
Britannica.

En mängd tryckta tillkännagifvanden, innehållande uppgifter på botemedel mot
farsoten, spriddos bland allmänheten. Sålunda finnas »præservativ och recept» för
boskapssjukdomen utfärdade ’/e 1744, 3% och 1745, „ "/, ’% och % 1750.

a) K. brefvet af den 20/u 1750 upplyser, att i Östergötland uuder oktober
månad 1750 störtat icke mindre än 6,686 stycken boskapskreatur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:40:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medhist/2/0560.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free