Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTGÄRDER MOT BOSIi ATSSJCKDOMAIt I FINLAND.
609
förståndiga landtbrukare vid hvarjehanda tillfällen af kreaturssjukdomar
med fördel begagnat. »Medici, som aldrig ägt tillfälle att något sjelfve
om creaturens rätta skötsel erfara, kunna endast utur lärda och förfarna
mäns skrifter och berättelser sammanleta och efter närvarande
omständigheter, så vida allmänna naturliga lagar och regler medgifva, lämpliga
medel passa och lämpa, tv de fleste läkemedel ej allenast för
fänads-sjukan, utan ock för sjelfva menniskorna äro af en händelse och
erfarenheten, men ej af något förut gjordt förnuftsslut bekante vordne och
kommer mast an på att veta rätta tillfället, när de användas böra.»
Rådet förorduade derefter den 17/7 s. å. Hegardt att resa till
Österbotten och tilldelade honom, utom skjutspenningar, 3 dal. smt i
dagtraktamente, utgörande inalles för ett halft år 672 dal. smt eller 132
dal. smt i resmedel och 5-40 dal. i dagkostnader. Landshöfdingen
anbefalldes tillika att lemna honom ali handräckning och öfversten
Gan-s k o u erhöll tillsägelse att lata regementsfältskärerne biträda vid
öppnandet af de döda djuren. Pa k. befallning utfärdade collegium
medicum därjemte särskild instruktion för Hegardt den 2/8 1745.
Efter att hafva vistats en tid i Finland afgaf Hegardt till
collegium medicum den 25/9 s. å. berättelse angående den i Österbotten hos
menniskor och djur sig yppande sjukdomen. I denna sin redogörelse
anförde han, »att hos personer, hvilka af denna sjukdom eller det s. k.
skåttet angripas, oförmodeligen påkommer klåda på något ställe af
kroppen. hvarest vid påseendet märkes en qvisla eller blåsa, samt
deromkring en blåaktig eller mörk fläck samt hårdhet, utan någon särdeles
upphöjning med mer eller mindre värk omkring, hvarutur, då den
öppnas eller skäres, rinner ett mörkt vatten. Det sålunda angripna stället
skäres och handteras utan den ringaste värk, liksom det redan vore
rördt af kallbrand, men låter sig dock med utvärtes omsorg och salvor
fullkomligen böta.. Hegardt anser sjukdomen icke vara smittosam
»helst de, som mest skött de sjuka menniskorna och creaturen, ja äfven
de, som saltat in eller ätit af det kött, som tagits af sjuka creatur, icke
den lingaste känning deraf haft. I Österbotten håller man allmänt
före att en förgiftad luft skall vara den förnämsta orsaken till
sjukdomen. Hos de döda creaturen, som blifvit öppnade, har man funnit un-
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
