Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKRIFTER RÖRANDE BOSKAPSSJUKDOMAR I FINLAND.
ning af boskapssjukdomens uppträdande 1761 införde Haartman i
Inrikes Tidningarne 1761 N:ris 66 och 85—87 »Bref ifrån Aho om
boskapssjukan» och sammanskref ett kort meddelande »Om boskapspesten
i Finland och dess förekommande och botande» 2 blad 4:o s. 1. et a.,
omtryckt i Norrköping 1761, derefter öfversatt på finska och tryckt i
Abo 1770 under titel »Carjan Taudista Suomesa ja sen Paranuuxesta
ja estämisestü», 1/2 a. 4:o. Deraf utkom en omarbetning i Abo 1774
Neuvo ja Julistus ku inga Eläindcn Butto eli tartuvaincn ambutauti
Suomesa taitaan estettää ja parattaa», ett a. 4:o. Slutligen utgaf han
ännu till disputationsämne för stipendiaterna den 4/6 1783 en akademisk
afhandling Om boskapspesten», 30 sid. 8:o, i hvilken han särskildt
skildrade 1761 års farsot, som utom hornboskapen angrep hästar, får, getter
och svin samt äfven menniskor
Under den kollektiva benämningen boskapspest» sammanfattade
Haartman alla de så väl epi- som endemiskt utbrytande sjukdomar,
hvilka isynnerhet bland hornboskapen uppträdde under form af
inflammatorisk feber och utmärkte sig genom hastigt uppkommande svullnader.
De hithörande sjukdomarnes olika utbildningssätt, såsom sporadiska,
endemiska och epizootiska, var enligt Haartmans uppfattning tillika
deras egentliga patologiska skilnad. Do viktigaste orsakerna sökte han i
långvarig torka och foderbrist. De vanligast använda botemedlen voro
salpeter, salmiak och kamfer.
’) Om den s. k. »Skottsjukan , som af Haartman äfven räknas till
boskapspesten, hade kapplianen i Kemi Gerhard Sn elim an 1759 utgifvit en liten skrift
under titel Beskrifning öfver den i Kemi socken, Terwola Capcll gångbara
Skàttsiu-kan> (omtryckt i Hygiea XII. 39). Haartman bestred tillvaran af den s. k.
Skott-pilen eller Kutou nuoli (Furia infernalis L.), hvilken Dan. Solander 1751 beskref
under namn af Furia infernalis, Yermis et ab eo coucitari solitus morbus» i Nova acta
T,’eg. Societutis Scient. Ups. Vol. 1 p. 44 (tryckt 1773). Skottpilen kallades af Linné
Cocyta, och af Ilolländarcne Cyelum. Af finnarne benämndes sjukdomen, som lätt
öfvergick pä menniskor, Koskema och Loukkaustauti . II a ar t m a n betocknade den
med namnet Phlegmone gangraenosa, uppkommen af aere phlogistico och smitta. Ett
utdrag ur Ilaartmans afhandling finnes infördt i Hygiea XI] 1850) sid. 289 i
sammanhang med C. Ehr ströms uppsats »Anteckningar om den s. k. Boskapspesten i
Torneå provinsialläkaredistrikt.» I vetenskaps akademins handlingar 17115 ingår ännu
en uppsats af A d. M o d e o r om Slägtet dödskott, Furia».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
