Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medicinens genombrott under nya tiden - 11. Anatomien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till principiellt förkastande av auktoritetstron, inleddes
"genom en reform av anatomien, ty bland alla
medicinska vetenskaper erbjuder ju denna de största
möjligheterna till en direkt naturiakttagelse. Ett ingående
studium av människokroppens byggnad var därför i
hög grad ägnat att pröva riktigheten av de sedan
århundraden antagna uppgifterna.
Ännu så sent som år 1521 hade Berengar från
Carpi (1470—1530), sin tids mest betydande anatom, i
en utförlig kommentar till Murarne» framhållit, att
de avvikelser från GaI|eJnus och andra äldre
författare, som han funnit vid sina dissektioner av
människolik, vore att betraktas såsom tillfälliga och
oväsentliga. De kunde så mycket mindre utgöra några
inkast mot GaiÆJnus, som de icke funnits till på hans
tid och således voro okända för honom.
Visserligen hade Lionardo da "Vinci (1452—1519),
den store konstnären, redan därförinnan ägnat sig åt
anatomiska studier, om vilkas djupgående beskaffenhet
hans talrika till vår tid bevarade teckningar bära
vittnesbörd. Men dessa teckningar blevo först i början av
innevarande århundrade offentliggjorda, och Lionardo
kunde därför icke utöva något inflytande på
anatomiens utveckling, änskönt han genom ifrågavarande
planscher visat sig hava varit en anatom av första
ordningen.
Det blev därför belgiern Andreas Vesalius (1514
—1564), som skulle på nytt grundlägga
människoanatomien och härigenom inleda det nya skedet i hela
medicinens utveckling.
t Paris, där han år 1533 började sina medicinska
studier, lärdes anatomien enligt samma omöjliga metod
som annorstädes, och Vebalius kunde med allt skäl
saga, att åskådarna vid en offentlig akademisk
dissektion icke hade tillfälle att iakttaga på långt när
så mycket, som de kunde inhämta hos en slaktare i
hans bod.
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
