Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medicinens genombrott under nya tiden - 12. Fysiologien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(iÖ20—1681) visade genom sitt försök över den blinda
fläcken i ögat, att det ställe av ögonbottnen, där
synnerven inträder, icke är känsligt för ljus.
Inom det centrala nervsystemets fysiologi har
tidsskedet framför allt att anteckna Des Cartes’
uppställande av reflexbegreppet. Sådana rörelser, vilka, utan
att medvetande eller vilja därvid deltaga, uppträda i
följd av retning av en känselnerv, förliknade han med
reflexionen i en spegel: känselnerven motsvarar den
infallande ljusstrålen, rörelsenerven den återkastade
och de delar av det centrala nervsystemet, där
känselnervens retning överföres på rörelsenerven, med själva
spegeln. Företeelsen fick därför namnet reflex och
har alltsedan dess behållit detta namn.
I slutet av 1600-talet uppställdes av engelsmannen
Francis Glisson (1597—1677), professor i
Cambridge, en allmän teoretisk uppfattning om den levande
substansen, som skulle bliva av en mycket stor
betydelse icke blott för fysiologien utan ock för medicinen
i dess helhet. Enligt denna uppfattning bero
livsyttringarna hos samtliga organ därpå, att de äro
uppbyggda av mycket fina elastiska och hållfasta trådar
(fibrer), som äro retbara (irritabla), d. v. s. besitta
förmågan att genom därtill" ägnade retmedel
(irrita-ment) försättas i verksamhet och visa sin kraft samt
vid retningens upphörande slappna och återgå till vila.
Tack vare sin irritabilitet äro fibrerna än i rörelse, än
i vila. Under sömnen vila alla fibrer, med undantag
av hjärtats och andningsmusklernas, som stå under
inflytande av de i blodet befintliga livsandarna.
Däremot befinna sig under det vakna tillståndet alla fibrer
i ett tillstånd av oavbruten, om än svag verksamhet.
Det väsentliga i Glissons lära var hävdandet av en
egenskap hos organen själva såsom grund för
deras verksamhet. Den upptogs i en väsentligt för-
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
