- Project Runeberg -  Medicinens utveckling till en naturvetenskap / Senare delen /
59

(1924) [MARC] Author: Robert Tigerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medicinens genombrott under nya tiden - 14. Invärtes medicinen till och med Sydenham

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ett ur fysiologisk synpunkt rätt märkligt uttalande
av Sylvius förtjänar att anföras. Enligt hans mening
vore nämligen blodet uppblandat med avsöndringar
från vissa körtlar, exempelvis binjurarna, vilka skulle
till blodet avgiva ett ämne, som skyddade detta mot
koagulation. Saken förhåller sig visserligen rakt
tvärtom, ity att den i binjuren bildade substansen
underlättar koagulationen. Men själva tanken på att en inre
sekretion ägde rum i binjurarna var då alldeles ny,
och det räckte ännu ett par hundra år innan tillvaron
av en sådan verkligen ådagalades.

Också obducerade Sylvius de å sjukhuset avlidna,
för att bliva i tillfälle att sammanställa de under
livstiden iakttagna symtomen med de efter döden
framträdande förändringarna hos organen. Härvid
uppdagade han bland annat "tuberkler" i lungorna och
framhöll dem såsom orsaken till lungsot.

Sylvius’ kloka uppfattning om läkarens görande och
låtande framgår ur hans yttrande: "Jag
rekommenderar i synnerhet åt varje ung läkare att skynda
långsamt och icke brådstörtat förordna starkt verkande
läkemedel."

Såsom praktiker hade Sylvius stor framgång och
gjorde många goda iakttagelser — en omständighet,
som än en gång ådagalägger, att det praktiska
tillvägagåendet icke sällan kan ledas av helt andra inflytelser
än vederbörandes teoretiska åskådning, vilken i och
för sig ofta nog icke alls är ägnad att läggas till grund
för en framgångsrik behandling av sjukdomar. Här
är och förblir slutligen den hippokratiska andan och
konsten utslagsgivande.

I sin teori sökte Sylvius återuppväcka den galeniska
läran om förändringar i kroppssafterna såsom
väsentligaste sjukdomsorsak, i det han uppfriskade
densamma med de vid hans tid vunna kunskaperna i kemi.
Han utgår härvid från begreppet jäsning
(fermenta-tion) och förstår därmed varje process, som genom

59

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:41:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mednatur/2/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free