Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medicinens genombrott under nya tiden - 15. Invärtes medicinen efter Sydenham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dome, varjämte enfaldiga och samvetslösa läkare
funnit den homeopatiska medicinen vara en god
förvärvskälla. Härtill kommer ännu, att de homeopatiska
kurerna, på den tid Hai-inemann tippträdde, givetvis
voro mindre farliga för den lidande mänskligheten än
åtskilliga andra behandlingsmetoder, och det har
tydligen icke varit så lätt att bringa mänskligheten till
insikt om att också den medicinska terapien nu står
på en helt annan ståndpunkt än då.
På grund av allmänna filosofiska betraktelser
utvecklade Friedrich Wilhelm Joseph Schelli’ng
(1775—1854), filosofie professor i Jena, Erlangen,
München och Berlin, ett slags fullständigt i luften
svävande "naturfilosofi", som av läkare och naturforskare
bland hans landsmän mottogs med utomordentligt
jubel, men utanför Tyskland endast vann få anhängare.
Denna naturfilosofi, som ville ersätta iakttagelse och
erfarenhet med en intellektuell åskådningsingivelse och
trodde sig fullständigt kunna undvara det
"vetenskapliga daglönararbetet", förstod icke att man på detta
sätt inom naturvetenskaperna och medicinen endast
kunde komma till mer eller mindre snillrika
arbetshypoteser, de där utan empirisk prövning icke hade
minsta värde.
Det fanns ingen naturföreteelse, där anhängarna av
naturfilosofien icke skulle hava upptäckt "polära"
förhållanden. Så talade man om huvudets polära
motsats till de övriga kroppsdelarna, artärernas polära
motsats till venerna, näringens till utsöndringen, o. s. v.,
ja man delade sjukdomarna i positiva och negativa
samt läkemedlen i reala och ideala.
Med skäl kunde således sägas om naturfilosofien, att
den från att hava velat vara en allmän vetenskap om
det möjliga blivit en universell okunnighet om det
verkliga. Det var som om medicinen med ens skulle hava
gått 400 år tillbaka.
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
