Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. Kirurgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJUGUFÖRSTA KAPITLET.
Kirurgien.
Lindrandet av smärtan vid operationer. — Antiseptiken. —
Aseptiken. — Laryngologien. — Ögonläkekonsten.
De mycket betydande framsteg, kirurgien gjort sedan
mitten av 1800-talet, sammanhänger på det närmaste
med två upptäckter, som höra till de allra förnämsta
inom hela läkekonsten, nämligen bedövningen vid
operationer och möjligheten att förebygga sår sjukdomar.
Visserligen hade man, såsom tidigare framhållits,
också under tidigare skeden av kirurgiens
utveckling efter bästa förmåga sökt att lindra smärtan vid
operationer, men de härvid använda medlen hade
icke sällan haft svåra biverkningar, så att de under
årens lopp alltmera sällan begagnades och slutligen helt
och hållet kommo ur bruk. Också kunde Alfred
Armand Velpeau (1795—1868), professor i Paris,
år 1828 såsom rena hugskott förklara alla försök till
lindring av smärtan vid operationer.
Emellertid hade redan år 1800 den engelske kemisten
HumphRy Davy (1778—1829), professor i London,
iakttagit att inandning av kvävoxidul (lustgas)
framkallade medvetslöshet. Mer än fyrtio år senare
föreslog tandläkaren Horace Wells (1815—1848),
i Hartford (Connecticut), användningen av densamma
till bedövning vid kirurgiska operationer.
Wells hade år 1844 varit närvarande vid en kemisk
föreläsning, där en av de närvarande gjorts känslolös
149
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
