Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Invärtes medicinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mezger (1839—1909), läkare i Amsterdam, så
småningom åter i allmänt bruk. Många av massagens
handgrepp hade emellertid redan tidigare ingått i den
svenska sjukgymnastiken, sådan den utbildats av Per
Henrik Ling (1775—1839), gymnastikdirektör i
Stockholm. Ett väsentligt framsteg gjorde den
sjukgymnastiska behandlingen genom Gustaf Zander
(1835—1920), läkare i Stockholm, som ersatte den
här erforderliga människokraften med maskinella
anordningar.
Också ett annat i forna tider mycket anlitat
terapeutiskt förfaringssätt, vattenkuren, som länge
varit tämligen främmande för läkarna, fick ett nytt
uppsving, egendomligt nog genom en schlesisk bonde,
Vincenz Priessnitz (1799—1851). Snart uppstodo
litet varstans vattenkuranstalter, ledda av läkare, vilka
också sökte giva de genom kuren vunna resultaten en
fysiologisk förklaring.
De förväntningar, man en tid gjorde sig om
elektriciteten såsom läkemedel, hava vid en senare,
mera kritisk prövning visat sig vara starkt överdrivna,
så att en av denna metods förnämsta representanter,
Hugo von Ziemssen (1829—1902), professor i
München, icke utan ett visst vemod kunde förklara,
att de gynnsamma verkningarna voro allt lättare
räknade ju längre man hunnit i utbildningen av hithörande
metoder. De första, stundom rentav överraskande
resultaten berodde tydligen på en suggestiv inverkan
av det nya i den elektriska behandlingen. När denna
så småningom blivit en tämligen alldaglig sak,
förlorade den sin trollkraft och dess verkningar blevo
numera blygsamma.
I stället har medicinen i de ultravioletta strålarna,
vilkas mäktiga inflytande på kroppens vävnader först
klart framställdes av Johan Widmark (1850—1909),
professor i Stockholm, tack vare Niels Finsen (1860’
—1904), läkare i Köpenhamn, visat sig hava en myc-
12. — Tigerstedt, Medicinens utveckling. ii.
177
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
