Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - “Bratvaag“-expeditionen finner lägret av Gunnar Horn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ålesunds ishavs flotta växt fram, och för närvarande råder
väl staden över den största och modernaste i Norge.
På eftermiddagen den 26 juli lämnade vi så Ålesund, och
kommo den 30 augusti till Tromsö, ishavsstaden framför andra,
utgångspunkten för så många polarfärder och den plats, där
mången ryktbar polarexpedition fått den första
välkomsthälsningen efter väl utfört arbete.
På kvällen vid Srtiden lämnade vi Tromsö och följde
allmänna segelleden ut genom Ulfsfjorden, och följande morgon
befunno vi oss på västra sidan av Sorön, varifrån vi styrde ut
till havs med kurs på Hopen. Någon dyning och svag
nordostlig vind. Den 1 augusti togo vi en middagshöjd som visade
73° 22’; vi hade sålunda 180 nautiska mil kvar till Hopen, vår
första mellanstation. Frampå förmiddagen kommo vi in i
dimman, som låg som ett täcke på vattnet och inte var tjockare än
att vi kunde se den blå himmeln över oss. Vi borde nu befinna
oss tvärs för Hopen, som vi skulle ha väster om oss, och det
var ingenting annat att göra än loda sig in till ön, där vi mycket
gärna ville gå i land. Vi började därför gå väster ut och landet
kunde nu inte vara långt borta.
Skeppar Peder Eliassen står på bryggan. Han är en duktig
ishavsman, som under tjugu år farit omkring på alla Ishavets
fångstplatser. Lugn, försiktig och omtyckt av alla ombord.
Förut står förste skytten, Ole Myklebust från Vartdal, och
lodar. Han har farit på Ishavet i tjuguett år, därav aderton år
som skytt. Stor, stark och glad, träffar alltid sitt mål. Lodet
kastas ut: 63 famnar. Linan halas in och susar efter en stund
åter ned igenom den blygrå sjön. 48, 43 ..., 21, 16 famnar.
"Bratvaag" går ännu lite längre, och nu få vi se land: en
otydlig mörkning i dimman. Det är alldeles lugnt, endast då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
