Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - “Bratvaag“-expeditionen finner lägret av Gunnar Horn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att promenera över båten och liken utan att märka det minsta.
Det kan här förtjäna anmärkas, att skeppar Theodor Grödahl
från Tromsö berättar, att han den 9 juli i år med motorkuttern
"Hanseat" anlöpte Vitön och varit i land med två man på
sydspetsen för att leta efter Nobiles ballongparti, och att han
därvid korsade hela näset. Det var mycket snö vid detta
tillfälle, och endast spridda fläckar voro bara.
Vi stannade inte länge på Vitön; redan nästa dag gick
färden vidare. På eftermiddagen fingo vi dimma, och Vitön
försvann ur sikte. Frampå aftonen lättade dimman, och vi fingo
syn på en låg iskupol om babord. Det var Victoriaön. Nu var
även Vitön synlig, och åtér^ och åter sökte våra blickar den
ö, som nu i 33 år dolt Andrée och hans kamrater för den
väntande världen. På natten togo vi oss fram till Victoria och
gingo norr ut längs västsidan. På nordvästsidan finns det
nämligen en liten strand, det enda ställe där det är möjligt att
komma i land. Det är här långgrunt som vid Vitön, och en
massa is hade stött på. Vi togo oss in, och tillsammans med
Eliassen och Hanssen var jag uppe ett tag på öns topp,
varifrån vi hade en härlig utsikt. Öppet vatten överallt. I sydväst
låg den dimbank, som vi just gått igenom, och i väster lyste
Vitön spökaktigt vit i den ljusa natten, med en lätt
dimslöja kring den högsta toppen. Det var som om den inte ville
släppa oss utan reste sig i mäktig vrede över att vi berövat den
Ishavets största hemlighet.
Från Victoria fortsatte vi öster ut, och på förmiddagen den
8 augusti fingo vi en sälfångare i sikte. Vi styrde ned mot
fartyget, som visade sig vara "Terningen" från Tromsö,
skeppare Gustav Jensen. Han kom ombord till oss och fick höra
om fyndet av Andrée, vilket naturligtvis gjorde ett starkt in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
