Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äfven från undervisningens synpunkt måste föredragas
framför det så ofta fruktlösa bemödandet att genom en
isolerad betraktelse af en enda stats utveckling begripa
dess förutsättningar och förlopp. Konungadömets
uppgifter och maktbefogenheter, dess ställning till
förvaltningen och ämbetsmännen enligt naturahushållningens
villkor, sträfvandena att häfda landsfriden, härtjänstens
och rättskipningens organisation, valreglerna inom olika
offentliga institutioner, de politiska mötena m. m.
återfinnas öfver allt under liknande former, som ömsesidigt
belysa hvarandra, äfven där afvikelser framträda både i
sak och i de skenbart så underliga, för minnet ej sällan
så betungande beteckningarna.
För att vinna ett riktigt perspektiv är det ej mindre
nödigt att något så när förstå den kyrkliga
organisationen, som under detta tidehvarf utgör på samma gång
uppränningen till den kristna universalstaten och
förebilden för de särskilda världsliga förvaltningsordningarna.
• •
Äfven kejsardömet med dess ledande grundsatser och
traditionella, från antiken och kyrkan härledda anspråk
har egt en dylik universell betydelse, om också ej samma
faktiskt ingripande maktutöfning, för de politiska
förhållandenas utdaning äfven utom dess egentliga
öfverhög-hetsområde. Slutligen gäller det enkannerligen om
medeltidens statsutveckling, som försiggår under en ständig
spänning emellan ideal och verklighet, emellan mer eller
mindre erkända rättskraf och gifna eller eftersträfvade
maktförhållanden, att den positiva lagstiftningens syften
icke kunna rätt fattas utan hänsyn till de statsteorier
och publicistiska partiläror, som i en så mångskiftande
utbildning bröto sig emot hvarandra och dels påverkade,
dels framkallades af de kyrkliga och världsliga
institutionernas omgestaltning. På sätt och vis befryndade med
dessa teoretiska arbeten äro flerfaldiga tendentiösa
förfalskningar, som naturligtvis alls icke duga såsom källor
för deras föregifna härkomsttid, men förtjäna största
uppmärksamhet såsom vittnesbörd om ideal och stämningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
