Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Visby i septembre Anno Domini 1280.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men det må jag säga till Guds och
Sveriges bönders ära, att de anammade och
trakterade oss väl i alla stycken. Och vi
sjöngo våra psaltare och talade till dem om
att lefva ärbart och kristeliga. Och de
delade deras bröd med oss och gåfvo oss öl
och mat och säng och tillönskade oss Guds
fred på färden, hvilken vi ock hade.
Och nu är jag här i den gamla staden
Visby, denna rikets pärla, som badar sin
barm i det sköna blå hafvet. Och när jag
står på muren och beskådar solen vandra
till sin säng med röda bolstrar och
guldstickade sparlakan, så är det, som stod jag
på Stenberget uti Nidaros vid din sida och
skådade ut öfver fjorden. Och då påkommer
mig en besynnerlig hug att gråta.
Men låt mig icke hämta slika minnen
upp utaf grafven, att icke sentimentet mig
skall öfverväldiga. Låt mig hellre förtälja
dig om skolan, hvartill jag blef sänd af
priorn, förty att jag större hufvudets
begåfning hade än de andra klosterbröderna och
kunde skrifva en läselig handstil och sätta
samman ett bref med den rätta lärdomen
uti, hvilket de andra icke kunde. Och
därför skulle jag fara till Petrus de Dacia, som
hafver rest vida om i landena och varit
både i Köln och i Paris och är en mycket
lärd man och en prydnad och ära för den
orden, han tillhör, nämligen den helige
Dominikus’ orden, i hvilken mitt ringa namn
ock är inskrifvet.
Och nu hafver jag både skådat hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
