Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om sockenmagasinet, vars angelägenheter behandlades på soc-
kenstämman, berättas i annat sammanhang. Vidare behandlas sär-
skilt fattigvården och folkundervisningen, i vilka ärenden socken-
stämman också hade att besluta.
Stämmoordföranden, kyrkoherden, passade f. ö. på att vid
stämmorna upptaga olika frågor för dryftande. Eller också
kunde han hålla allvarliga tal, såsom exempelvis när kyrkoherden
Olof Grentzelius som avslutning på en stämma 1747 höll ett av
honom själv i protokollet refererat tal om ”goda och onda an-
dars uppenbarelse”, detta med anledning av de spökerier som fö-
rekommit hos Johan Stensson i Svinbo (Svinnersbo).
Kommunallagarna 1862 ändrade radikalt den gamla ordningen,
som naturligtvis under årens lopp undergått smärre förändringar.
Då övertog kyrkostämman de kyrkliga ärendena med kyrkorå-
det som verkställande organ. Självskriven ordförande var kyr-
koherden och det var alltså kyrkoherde Anders Wastensson som
inledde denna period. Under kyrkostämman låg även folkskolan.
För de icke kyrkliga ärendenas behandling tillsattes redan
1844 enligt en ny kunglig förordning en sockennämnd, vars för-
ste ordförande blev f. d. nämndemannen Johan Ifvar i Hamp-
rödsle. Kommunalstämman och kommunalnämnden övertogo en-
ligt 1862 års lag de borgerliga ärendena och förste ordförande
i kommunalstämman blev häradshövdingen L. A. Fries på Rödsle,
medan inspektoren J. G. Hjertström på Blekhem blev kommunal-
nämndens förste ordförande. Skolråd inrättades 1845, särskild
fattigvårdsstyrelse, barnavårdsnämnd m. fl. nämnder ha senare
tillkommit — allt i enlighet med utvecklingens krav och ny-
tillkomna lagar och förordningar.
Näringslivet
Socknen är mycket sjörik och bergig. Mellan bergen finnas
jordlager av olikartad sammansättning, vilka dels äro beväxta med
barr- eller lövskogar, som även erbjuda naturliga beten, dels
odlade fält eller naturängar.
Redan tidigt fick Törnsfall den ekonomiska struktur som i stort
sett blivit bevarad intill nu: bondesocknens. Här har funnits
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>