Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattigstugan och denna därför blivit för trång, erbjöds socknen
av inspektoren på Blekhem, om socknen ville flytta den från Ydre
(vid Ydre backe på vägen till Kårby), där den då var belägen.
Då det finnes antecknat, att fattigstugan, vilken innehöll ett
rum och ett kök, stundom beboddes av upp till fjorton personer,
åldringar och barn, män och kvinnor, sjuka och friska, kloka och
vansinniga om varandra, vilka alla dessutom hade mathållning
var och en för sig, kan man mycket väl förstå de ofta förekom-
mande klagomålen över olidliga förhållanden i fattigstugan. Det
hände ibland, att något fattighjon, kanske sinnessjukt, genom
sitt uppförande gjorde livet så svårt för de andra, att dessa t. o.
m. hotade att lämna fattigstugan. Vid sådana tillfällen måste
prästen eller annan person ingripa och försöka lugna sinnena,
men snart var det lika illa igen. Detta är en mörk bild, mot vilken
en nyare tids förhållanden te sig glädjande ljusa.
Under senare delen av 1700-talet blev det vanligt att fattig-
vårdsfrågorna behandlades på sockenstämmorna, och i början av
1800-talet stadgade detta sig så att dessa ärenden alltid behand-
Jades på Andersmässe sockenstämma i december.
År 1787 beslöt stämman, att de som intogos i fattigstugan där-
vid skulle lämna klockaren en förteckning på sin egendom, som
socknen senare försålde för sin räkning.
Fattigvårdsfrågan i Törnsfall behandlades vid visitationsstäm-
ma som biskop Jacob Axel Lindblom höll år 1805. Han konsta-
terade då, att fattigvården ”alltid varit ett ömt föremål för präs-
terskapets och församlingens uppmärksamhet och behjärtande.
Irivilliga sammanskott av matvaror och säd samt penningar utom
Fattig-Cassans utdelades vid jultiden, men vid midsommartiden
endast penningar.” Härav framgår sålunda, att en fattigkassa
redan då fanns i socknen. Biskopen uttalade emellertid nu en
önskan, att ”fattigvården i Törnsfall måtte sättas på en mera
säker fot, därigenom att en viss och bestämd avgift i säd och
matvaror av varje helt hemman årligen kunde påräknas”.
En klassificering av de fattiga gjordes första gången på en
sockenstämma den 23 febr. 1806, nämligen: ”gamla, orkeslösa
och sjukliga, som beviljades och fingo mera underhåll, friska
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
