Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
återupptogs sedan först 1813, då beslut om ett sockenmagasins
inrättande också fattades. Magasinet uppfördes 1815 vid ring-
muren på kyrkovailen, där man ännu tätt intill lilla kyrkogårds-
porten kan se lämningar efter grunden. Emellertid blev det ingen
fart på insättningen i magasinet — bönderna klagade nämligen
varje år på att klena skördar förtogo dem möjligheten att göra
insatser — och det hela rann ut i sanden. Först på en stämma
1832 beslöts på nytt, att ett sockenmagasin skulle inrättas genom
att varje hemman årligen under tre år skulle insätta en tunna
råg. Magasinshuset måste dock dessförinnan repareras. Två
föreståndare, Petter Sundberg i Vångsunda och Jonas Törnlöf i
Duvekulla, utsågos, medan klockaren Fredrik Dahlgren utsågs
till räkenskapsförare. Reglemente för magasinet antogs 1835,
men detsamma förlorades, och efter tio år upprättades 1845 ett
nytt, om vilket man dock ej kunde enas, och först 1852 blev ett
tredje förslag till reglemente av sockenstämman antaget och där-
efter av konungens befallningshavande fastställt. Det tog alltså
ett halvt århundrade att riktigt komma igång med sockenmaga-
sinet.
Magasinsbyggnaden stod, som sagt, intill kyrkogårdsmuren,
” vilket icke var alldeles lämpligt, och på sockenstämma 1861 be-
slöts, att den skulle flyttas till en av pastorsboställets innehavare
upplåten plats, där även kyrkostallar då uppfördes. Denna länga
står alltjämt kvar. På samma tomt byggdes senare det nya
skolhuset, som alltså kom att ligga i kyrkostallarnas omedelbara
närhet, en icke särdeles lycklig kombination.
Någon större betydelse fick emellertid detta sockenmagasin
aldrig. När kommunalnämnden 1863 konstaterade, att magasi-
net var så dåligt att det åter måste repareras för att spannmålen
— då innelåg ett parti av 60 tunnor — skulle kunna skötas, be-
slöts att sälja spannmålen på auktion, vilket också skedde. Där-
efter reparerades magasinet. Men på kommunalstämma den 14
nov. 1864 uttalades, enligt protokollet, ”att magasinet, såsom
numera ej motsvarande det vid stiftelsen avsedda ändamål, kunde
utan något men för församlingen upplösas”. Det beslöts också,
att upplösning av magasinet skulle ske ”samt att de för säden
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
