Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samman med socknen och dess utveckling, och utöver det redan
anförda må här några kompletterande erinringar om denna ätts
med Törnsfall förbundna medlemmar göras. ;
Ätten Nordenfalk härstammar från ”tornbyggaren” Gudmund, ;
som på 1500-talet skall ha invandrat från Flandern till Sverige.
Dennes sonsons sonsons son var revisionssekreteraren och t. f.
landshövdingen Johan Noréen, som 1769 adlades med namnet
Nordenfalk. En gren av ätten erhöll, såsom av det följande fram-
går, friherrlig värdighet.
Johan Nordenfalk, som enligt det föregående besatt Blekhem
1831—1846, föddes på Gålsjö bruk i Ångermanland den 9 sept.
1769 som son till bruksägaren Carl Fredrik Nordenfalk och Hed-
vig Sofia Hjärne. Han blev student i Uppsala 1815, avlade re-
dan 1816 juridiska och kamerala examina därstädes samt bör-
jade därefter att tjänstgöra i åtskilliga verk i huvudstaden. Se-
dan han 1821 erhållit häradshövdings namn, heder och värdig-
het, utnämndes han 1823 till assessor i Svea hovrätt samt blev
redan samma år förordnad att förestå ett revisorssekreterare-
ämbete, varefter han blev protokollsekreterare i k. m:ts kansli
1825 och förste expeditionssekreterare 1826. Ett par år senare,
1828, blev han t. f. statssekreterare för krigsärendena, och i
denna egenskap gjorde han en uppmärksammad insats i riddar-
huset vid 1828—30 års riksdagar, då han verkade för regeringens
framställningar gentemot oppositionsmännen Gustaf Hierta, C. H.
Anckarsvärd m. fl.
På grund av meningsskiljaktigheter med konung Carl XIV Johan
lämnade han 1831 denna tjänst och drog sig tillbaka till Blek-
hem, vilken egendom jämte annan förmögenhet han erhållit ge-
nom sitt giftermål med Maria Risellschöld 1828. Med iver och
intresse ägnade han sig åt jordbruket och närliggande intressen.
I Törnsfalls sockenstämmoprotokoll ser man ofta hans namn
nämnt, när det gäller sådant som folkundervisningen, socken-
magasinet, fattigvården och andra gagnande företag. Källsåker,
som då hörde till Blekhemsgodset, bebyggdes av honom med av-
sikt att landets första lantbruksskola skulle förläggas dit, ehuru
planen aldrig hann förverkligas. Det obekväma förhållandet att
117
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
