Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillåtet för vissa hantverkare att slå sig ner i köpingarna, och
bland de på en lista 1678 upptagna hantverkare, som sorterade
under Västervik, nämnas två skomakare i Törnsfall. Åtminstone
någon av dessa var säkerligen bosatt i Almvik.
Att smärre industrier förlades till Almvik berodde naturligtvis
dels på den handel, som här bedrevs, dels på den här förefintliga
vattenkraften. Den korta Almviksån mellan sjön Bleken och
Almviken eller Granfjärden, som denna del av Gamlebyviken om-
växlande kallas, bildar här fall på tillsammans över 16 m. höjd.
Det är troligt, att dessa fall först användes för drivande av en
mjölkvarn. Ofta var det nämligen just för sädens förmalning man
tidigast började tillvarataga vattenkraften. I varje fall fanns det
mjölkvarn på platsen under 1600-talet, ty det finnes antecknat,
att en sådan nedbrann på grund av vådeld natten till den 14 maj
1682. En mjölkvarn i Almvik nämnes även på 1700-talet, då den
hade fem par stenar och alltså för den tiden var ganska betydande.
Den nuvarande kvarnen drevs till i början av 1900-talet med vat-
tenhjul, men moderniserades då och drives sedan med turbin.
Den omfattar fem par stenar, sikt- och grynverk samt klämkross:.
De tidigast omtalade vattenverken vid Almvik voro emellertid
tre s. k. sågkvarnar, anlagda någon gång i mitten av 1500-talet.
Redan på denna tid förekom av Västerviks borgare bedriven trä-
varuexport, och dessa varor hämtades naturligtvis från de kring-
liggande socknarna. Man använde sig då ännu av den enkla me-
toden att klyva stockarna med yxor och kilar samt sedan tillyxa
plankorna. Det var Gustaf Vasa som på 1540- och 50-talen börja-
de anlägga kronosågar i Tjust — främst behövde han ekvirke
för sina skeppsbyggen — och detta föredöme verkade stimuleran-
de, så att frälsemän, bönder och även borgare anlade sågkvar-
nar, där vattenkraft fanns. År 1559 fanns det i Tjust 39 sågkvar-
nar, av vilka tre, som drevos av Västerviksborgare, voro förlagda
till Almvik. Någon större kapacitet ägde dessa sågar troligen
icke — en dylik såg vid Åby i Gamleby tillverkade 1565 ej mer än
20 tolfter bräder —, men de utgjorde dock en för sin tid bety-
delsefull verksamhetsgren. Ända sedan dess har också sågning
förekommit i Almvik i större eller mindre skala.
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
