Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
elser för mänskligt liv. Det är dock inte platsen här att speku-
lera vare sig över dåtida kulturgeografiska betingelser för eller
fyndfrekvensens vittnesbörd om bygden. Viktigare synes det mig
vara att taga upp igen en förut nämnd fornminnestyp — som f. ö.
hör ihop med trindyxan — och som kan berätta intressantare kul-
turhistoria. |
Länge har forskningen väntat på den första .lilla skärvan av
keramik, som skulle leda till upptäckten av en forntida företeelse,
känd sedan länge i övriga kustbygder men saknad här, nämligen
keramikboplatser från den yngre stenåldern. Först för ungefär
10 år sedan hittades spåren av den första, i Köpings s:n, av K. A.
Gustawson och strax efteråt n:r 2 i Torslunda s:n på Öland. Bo-
platserna voro emellertid så förstörda, att ingen undersökning
lönade sig. Den tredje boplatsen, som påträffades för fem år se-
dan högst upp i Tjust vid Valdemarsviken, blev blott provgrävd,
varvid dock rika fynd gjordes. Inte förrän 1935 kunde man taga
itu med en systematisk boplatsundersökning, därtill föranledd av
upptäckten av länets fjärde boplats, nämligen vid Oskarshamn.
Om vad som kom fram vid denna undersökning berättade Axel
Bagge utförligt i årgång XXIV, 1936 av Meddelanden från Kal-
mar läns fornminnesförening, då han också samtidigt kunde
tala om upptäckten av ett helt komplex stenåldersboplatser
runt om Oskarshamn, omfattande icke mindre än 7 olika lo-
kaler. En av dem har sedan undertecknad grävt ut under .
sommaren 1936, då ytterligare spår av flera boplatser iakt-
togos i Oskarshamnstrakten, dels invid staden, dels söder och
norr därom. Hösten 1937 fann jag en tämligen orörd boplats vid
Tjustkusten mitt emellan de förut kända vid Oskarshamn och
Valdemarsviken, nämligen i Västrums socken söder om Västervik,
och senare på året kunde jag konstatera ännu en Tjustboplats
längst uppe vid norra gränsen. Tomrummet vid Smålandskusten
är alltså nu fyllt, bättre än man vågat hoppas, även kvalitativt
med sådana resultat som utvunnits vid undersökningarna. Nu
känna vi rätt väl, hur kustbefolkningen här i vårt län — vi kunna
kalla dem våra nutida skärkarlars förfäder — levde sitt dag-
liga liv under det skede av den yngre stenåldern, som efter de
samtida storböndernas släktgravar kallas gånggrifttiden, 2500—
14 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
