Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
langobarder, franker och vad de nu hette — gjorde världshistoria
ute i Europa, det namnet ger utan många kommentarer förklaring-
en till att Norden upplevde en guldålder. Det är säkert, att både
ölänningar och smålänningar voro med därute bland sydgerma-
nerna i deras vilda framfart och erövrade krigsbyte. Säkert har
också mycket kommit hem på den gamla kända handelsvägen
längs Weichsel. I så gott som varenda Ölandssocken, 29 av 33,
finns det folkvandringsguld, fördelat på bortåt 300 fyndställen,
som på vissa håll äro tätare samlade än annorstädes, särskilt i
Torslunda. Algutsrum, Gärdslösa, Högby, Köping; sammanlagt
innehålla dessa fynd 350 guldföremål. Mot denna väldiga rikedom
kan fastlandet ställa upp högst ett tiotal fynd, varav 2 från Ryss-
by i söder och 1 från Lofta i norr. Något mer än hälften av guld-
fynden innehålla enbart väst- och östromerska mynt, s. k. solidi,
oftast ett eller ett par, stundom flera i samma fynd; det största
från Björnhovda i Torslunda på Öland har 35, det största på fast-
landet, från Hässelstad i Lofta har 7 mynt. Den andra hälften av
guldfynden är dels inhemska efterbildningar av mynt, s. k. brak-
teater, dels spiral- och fingerringar, antingen enstaka eller flera
tillsammans. Främst bland allt guldet står den berömda halskra-
gen från Färjestaden, sammansatt av fem med filigrandekoratio-
ner översållade guldrör. Allt detta guld härstammar från ett en-
da århundrade, 400-talet. Det talar sitt tydliga språk om förbin-
delser utåt och välstånd hemma, det vittnar om en händelseladdad
tid, inte blott ute i världen utan även i hemtrakterna. Hur kom-
mer det sig, har man frågat, att sådana massor av guld kommit
ner i jorden under en så begränsad tid, som t. o. m. kan fixeras
till 400-talets slut, varefter det plötsligt blir tomt på guld? Den
frågan har sysselsatt många forskare och lett till olika svar. Sist
har Stenberger kommit fram till ett högeligen intressant resultat
genom att skärskåda frågan i samband med en del andra öländska
problem från samma tid. Det finns på ön två markanta former
av fasta fornlämningar, som alla vetat om men inte många hit-
tills vetat något om. Det är borgarna och husgrundvalarna, ”jät-
tegravarna”. Nu har det visats om dessa hus och borgar i hu-
vudsak: dels att deras utbredning sammanfaller med guldfyndens
och dels att de upphöra lika plötsligt och samtidigt som dessa.
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
