- Project Runeberg -  Meddelanden från Tjustbygdens kulturhistoriska förening / 5. 1947 /
5

(1926-1976)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ORTNAMNEN I TJUST

En översikt av docent Lennart Moberg

Våra ortnamn ha mycket att berätta. Ett sådant påstående
låter kanske besynnerligt i förstone. Vi tänka i allmänhet inte
på att ett namn har någon betydelse. Egennamnen ha den egen-
heten, att de isolera sig från språkets övriga ord. När vi t. ex.
kalla en person för Sten, så ledes inte tanken på ordet "sten".
På samma sätt med ortnamnen. Vi ha vant oss vid tanken, att
ett ortnamn inte behöver ha någon begriplig innebörd. Och ändå
kunna vi utgå från att alla våra gamla, folkliga ortnamn ha en
betydelse, eller rättare: de ha alla haft en betydelse, som numera
i de flesta fall har förbleknat men som var fullt levande, då or-
ten fick sitt namn. I många fall är tydningen ännu i dag mycket
enkel. Dalhem bör ha namn efter sitt läge i en dal, Berga bör
ligga på eller vid ett berg, på Ekholmen växer (eller har växt)
ek, på Granskär gran etc. För att förstå ett namn som Oskars-
hamn behövs bara den enkla upplysningen, att staden fick sina
stadsrättigheter under konung Oskar I:s regering. Men många
namn te sig alldeles okegripliga. Vad betyder t. ex. Ukna eller
Löcknevi eller Tjust?

I själva verket ha människorna i alla tider förstått, att ort-
namnen betyda någonting, att de ge upplysningar om de orter, de
beteckna, och denna riktiga insikt har lockat till tolkningsförsök.
Särskilt ha de egendomligt klingande namnen blivit föremål för

" funderingar och satt fantasin i rörelse. Man har drivits av den
naturliga önskan att söka anknyta ett till synes obegripligt
namn till välkända ord, och därvid har vanligen en rent tillfällig
liudlikhet blivit vägledande.

En folklig förklaring till ett märkligt ortnamn kan ibland växa
ut till en ortnamnsförklarande sägen. Dylika s. k. svarssägner

d

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:43:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medtjustb/5-1947/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free