Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi ha hittills endast behandlat de namn, där egenheter i ter-
rängen legat till grund för namngivningen. TI det följande skola
vi ta i betraktande några av de många fall, då floran och faunan
varit anledningen till namngivningen. Vi få därvid komma ihåg,
att förhållandena avsevärt kunna ha förändrats sedan den tid,
då lokalen fick sitt namn. Ortnamnen ge sålunda upplysningar
om växtligheten och djurlivet i forna tider, varom vi utan ort-
namnens vittnesbörd i många fall skulle sväva i okunnighet.
Ordet. ved, fsv. vidher, betydde i fornspråket även skog”, och
det är den betydelsen ordet har i ortnamnen. Bynamnet Stora
Ved i Gärdserum, 1453 skrivet Storawidh, betyder alltså egent-
ligen ”den stora skogen’, "Storskogen. Samma fsv. vidher skog”
ingår med största sannolikhet i gårdnamnet Vida (Lofta), som
1379 och 1382 skrives (i) Widhom. Att döma av kartan är trak-.
ten kring Vida ännu i dag skogig. Det kan se egendomligt ut att
i detta sammanhang ta upp Havet, namn på en gård i Odensvi
socken. Det visar sig emellertid vid närmare undersökning, att
namnet från början är en sammansättning med fsv. vidher ”skog”
— det skrives 1383 Hatuidh, på 1450-talet Hadweth.
Om skogsvegetation vittna. även ortnamnen på -hult, liksom de
osammansatta Hult och Hulta. Ordet hult betydde i fornsvenskan
”liten skog, skogsdunge” och förekommer i denna betydelse i en
mängd ortnamn. Ändelsen -hult har växt ut till ett synnerligen
produktivt ortnamnselement, och vi återkomma till namntypen i
samband med de andra stående ortnamnselementen.
Ortnamnen ge också upplysning om de olika trädslagens före-
komst. Ek har tydligen funnits vid exempelvis Ekeby, Ekenäs
och Eknö. Björkens namn ingår icke bara i namn som Björka,
Björke, Björkö och Björkhult utan även i Bjärka och Berke. På
sistnämnda sätt uttalades för någon generation sedan många
namn, som numera efter en senare skriftform uttalas Björke o.
dyl. I sådana fall är Berke alltid det historiskt sett ”riktiga”
uttäålet, vilket representerar ett gammalt )birke ”björkskog’, avled-
ning till björk. Lilla Björka i V. Ed skrevs 1383 Litlabirke och
Björke i Locknevi 1384 Birkia. Om tillgång på hassel berättar
inte bara ett namn som Hasselby utan även Nåtekil i Odensvi.
Nöt heter i Tjustmålen nåt, och det är säkerligen detta ord som
s | 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
