Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bö AR
Ortnamnen ha åtskilligt att förtälja om forna tiders näringar.
Om åkerbruk i gammal tid berätta bl. a. namn, som innehålla
ordet åker. Om Maråker, det gamla namnet på Sundsholm i
Gladhammar, har ovan talats. Källsåker (Törnsfall) skrives år
1474 Keetilsaker; förleden är det vanliga fornsvenska mansnam-
net Koetil, numera Kjell, identiskt med ordet kittel. Kålåker
(Törnsfall) innehåller icke ordet kål utan ordet kol; namnet skri-
ves på 1380-talet Kolaker, (i) Kolakre och borde rätteligen sta-
vas Kolåker. Kålåker kallades förr en gård i Gamleby socken,
som numera riktigare benämnes Kallåker: så uttalas namnet på
platsen och skrives i slutet av 1400-talet Kaarlaker, Karlaaker.
Förleden är det fornsvenska ordet Karl ”fri enskild man, bonde”.
Man kan jämföra Bokalla, det gamla namnet på Åkerholm i Lofta,
vilket säkerligen är bildat på det fornsvenska ordet bokarl
”bonde”. Idåkra i Överums socken innehåller däremot ursprung-
ligen icke ordet åker, som vi sett i det föregående. Om vad man
odlat på åkrarna berättar bl. a. Råberga i Lofta. Namnet, som i
slutet av 1400-talet skrives Rwgbergh, innehåller ordet råg och be-
rättar sålunda om gammal rågodling på platsen.
Boskapsskötseln spelade i våra förfäders ekonomi en om möj-
ligt ännu större roll än åkerbruket. Om tillgång på ketesmark
berätta de namn, som innehålla ordet löt. En gård med namnet
Löt finns i Hjorted, en annan i Ukna; nuvarande Stjärneberg i
Tryserum, hette förr Löt. Slutligen kan nämnas Löta i Odensvi.
Den ursprungliga betydelesn hos löt var ”lutning, sluttning” (jfr
luta), varur sedan betydelsen ”äng, betesmark” utvecklat sig. Om
fäbodväsen i gammal tid vittna ortnamnen på -säter (= "fäbodvall,
slåtteräng”) och -boda (= "”fäbodar’). Till dessa namntyper åter-
komma vi nedan. | i
För alla folk med primitivare åkerbruk och boskapsskötsel
spela inhägnader och stängsel en oerhört stor roll. Detta har
särskilt framhållits av professor Sahlgren, som jag i det följande
"citerar: ”Gick boskapen, som förr var vanligt, fritt i skogarna,
måste alla lösa åkerlappar göras till lyckor, d. v. s. omges med
stängsel, för att ej skörden skulle fördärvas. Ville man ha dju-
ren i närheten av gården, måste ju deras betesmarker förses
med inhägnader. Det har också visat sig, att i våra ortnamn,
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
