Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kivets samlingar ges den värdefulla upplysningen, att Skörsum-
. men har klart vatten. Gården vid ”Skirsjöns strand har kallats
<Skirsjörum. Det erbjuder inga fonetiska svårigheter att anta
en utveckling ”"Skirsjörum (med tidig förkortning av i) till "Skyr-
s(e)rum och slutligen Skörserum (jfr ordet körsbär av fsv. kirse-,
kyrseber). Gårdnamnet möter i en medeltida handling av år 1431
och skrivs då (i) Skyisrum. Den tydligen korrumperade namn-
formen kan inte andras som stöd för någon särskild av de här
framlagda tolkningsmöjligheterna.
Ankarsrum, namnet på vårt bekanta järnbruk, har ursprungli-
gen ingenting med ordet ankare att göra. Namnet skrives år 1544
Ångersrum, Ångisrum, Ångelsrum, år 1559 o. 1560 Ångersum,
1562 Angersrum och ännu 1634 Ångersrum. Man har enligt Lind- |
roth två tolkningar att välja på. Förleden kan vara ett sjönamn
”Angir, åsyftande den ”trånga” och smala sjö, vid vars strand
orten ligger (jfr dial. ång ”trång’) — benämningen skulle passa,
vare sig man tänker på Långsjön eller Hällesjön. Men det är
också möjligt, att förlgden är det fornsvenska mansnamnet
Angul. i
I Tryserums socken finns en by med namnet Skrickerum. Emn-
ligt folktraditionen uppkom namnet under digerdödens dagar. För
att undvika smitta stego byborna upp på de omkringliggande
bergen och meddelade sig med Ålängsborna genom att skrika till
dem. Namnförklaringen är naturligtvis oriktig, vilket är lätt att
visa. Digerdöden nådde Sverige år 1349, och det egentliga pest-
året var 1350. Men namnet Skrickerum är belagt redan år 1344,
skrivet Scrikurum. Att förleden hör ihop med verbet skrika, är
nog riktigt, men hur namnet närmare skall förstås, är ovisst.
Som vi nämnde apropå sjönamnet Skrikegallen i Hjorted, före-
kommer stammen skrik- stundom i nordiska sjö- och ånamn, syf-
tande på vattnets sorl eller brus. Prof. Hellquist tänker sig där-
för, att ett ånamn ”Skrika ev. kunde ingå i Skrickerum. Med
prof. Lindroth är jag dock snarast böjd att i förleden se ett per-
sonbinamn Skrika (eg. = "den högröstade, skrikige’). Detta bi-
namn är säkert styrkt, bl. a. från Tjust: i en handling av år 1386,
utfärdad i Gamleby, omtalas en viss Olov Skrika. I Tryserum
finns också en gård med namnet Skrickekärr, numera lagd under
JD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
