- Project Runeberg -  Meddelanden från Tjustbygdens kulturhistoriska förening / 5. 1947 /
81

(1926-1976)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gav hustrun skäl: ”så högt skäl, så högt skäl må denna väven gå
både länge och väl” och samtidigt lyfte hon och slängde till först
med ena benet och sedan med det andra. Så fort Högmålstorpa-
rens blivit i ordning gingo samtliga och fingo så småningom säll-
skap med flera och flera. Från en annan väg kom Kari i Lind-

" kullen och August. Kari uppmanade August att tänka på vad

som skulle förehavas. August lovade att vara bättre än förra
året. Komna till Mjösjöhult gjorde alla fruntimren sig i ordning.
De flesta hade svarta klänningar med vita förkläden, mössa och
stycke på huvudet och andra togo på sina silkeskläden. Dock
funnos en del av de yngre, som hade samma schalett på huvudet
som under vägen. De äldre fruntimren hade handnäsduk, psalm-
bok och sitt fina huvudkläde insvepta och bar detta i händerna
under vägen. Snart voro alla komna och sutto andäktigt väntande
på att präst och klockare skulle komma. Om. en stund fingo de höra
ljud av åkdon, det var arrendator Anders Petter i Hornebo, som
kom med prästen och klockaren. Olaus sprang ut med mössa i han-
den och hälsade på prästen och klockaren samt bar väskan med
husförhörsboken. Då prästen jämte klockaren tagit plats vid stora
bordet, lade de boken på bordet och prästen satte sig att liksom
fundera ett tag, han såg sig omkring på folket, på golvet och på

” andra föremål. Golvet var hopvretat av krokiga plankor, vilket

Olaus själv gjort. Prästen frågade huru tiljorna voro hopfogade
och Olaus fick redogöra för det rätta förhållandet. Husförhöret
började med en psalm, som klockaren angav, men först frågade
klockaren om Olaus kunde blåsa melodien till nämnda psalm
(Olaus var känd som en: god: musikant). Detta kunde Olaus och

tog fram sin klarinett och blåste melodien. Prästen kallade se-

dan fram en efter en och förhörde dem i katekesen och gav frå-
gor. Ungdemarna kände sig nervösa och voro glada när förhö-
ret var över. Snart kom turen till August i Linkullen, och i dag
kunde han som vanligt ingenting när han kom;fram. Ibland sva-
rade han ingenting eller på tok, prästen förmanade och sökte
få honom att förstå någonting, men förgäves. Kari, Augusts
mor, grät, suckade och torkade sig med sin näsduk. Även en del
av de andra äldre kvinnorna deltogo i Karis sorg och undrade
vad som skulle bliva av pojken. August blev på äldre dagar myc-

81:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:43:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medtjustb/5-1947/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free