Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
,
avhämta för eventuellt äktenskap.” Hon satte inte in någon
annons, men underligt nog är flickorna gifta i alla fall.
En stor dag blev det för Händelöp den dag då telefonledningen
drogs in. Därmed var den största isoleringen bruten. Nu för tiden
är det faktiskt svårt att förstå, hur skärgårdsborna över huvud
taget kunde klara sig utan telefon. Elektriskt ljus fick ön inte
förrän för sex år sedan. Men med verklig förtjusning störtade sig
öborna över denna nya lyx. Radioapparater, lampor, kokplattor,
elektriska strykjärn, dammsugare, ja, allt som man kunde sätta
i en kontakt i en vägg, köpte de upp för sina sparpengar. De nya
husen satte upp med elektrisk spis. På sista tiden har det till och
med varit på tal att sätta lyktor mitt i byn för att förjaga höst-
mörkret.
Ingen av civilisationens välsignelser har väl haft en så stor
betydelse för skärgården som borrbrunnarna. För en, som är van Xx
vid vattenledning, är det svårt att tänka sig in i, hur besvärligt
det är att inte ha tillräcklig tillgång på en så oumbärlig vara
som dricksvatten. På något sätt är det paradoxalt, att det just är
sjömän och skärgårdsbor, som genom tiderna alltid haft det sämst
ställt med vattenfrågan, trots att de alltid haft vattnet som sitt
rätta element och levebröd. Grävda brunnar och källådror har
många gånger fått avgöra, om en ö kan vara beboelig eller ej. Mer
än 3.000 år ha förflutit, sedan ökenvandraren Moses med sin
stav slog på en klippa och på så vis fick fram vatten. Inte förrän
i våra dagar har man begripit sig på, hur man skulle göra efter
den trollkonsten. Det var ju ändå så enkelt. Det enda, som
behövdes, var en klippa och en Mose-stav, vilken kan utbytas mot
ett borr, om så önskas. Och det önskade händelöpborna. Klippor
nade de gott om. Det var bara att välja. Lämpligast var att sätta
igång mitt i byn, vid kastanjeträdet. Borr däremot måste de hyra,
och det var inte billigt. Kostnaderna delades av bymannen upp
på hushåll, och jag tror ingen har ångrat de pengar de då lade
ned. När borren trängt ned tjugo meter i klippan — vilket gör
nästan lika många meter under havets yta, började vattnet
strömma till. Friskt, rent sött vatten. För säkerhets skull borräde
man ytterligare fem meter. Det blev en vattenådra, som ännu
aldrig har sinat, hur torrt väder det än har varit, och vattnet är
alltid lika klart, lika rent och precis lika kallt, både vinter och
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>