- Project Runeberg -  Meddelanden från Tjustbygdens kulturhistoriska förening / 6. 1948 /
27

(1926-1976)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sommarsemestern. Kluckande vågor och glittrande sol och en
lätt, svalkande bris. Men på vintern har skärgården ett annat
ansikte. Det är en bister tavla i grått och vitt. Klipporna och
skären är isbeklädda så långt skummet kan nå. Snön ligger hårt
pressad in i skrevorna. Det känns infernaliskt kallt, när vinter-
kulingen sätter i gång. Så småningom kan inte vinden och vågorna
lärgre hålla stånd mot kylan. Sakta men säkert kryper iskanten
längre och längre ut från de lugna vikarna och ut bland de yttre
skären. Rasande vågor bryter sönder isbojan, splittrar den i

miljontals flak, som staplas på varandra och bildar massiva tim-
merbråtar av is. Isen är aldrig stilla, och man kan aldrig lita på
den helt. Den lägger sig tjock på en kall och stilla natt, den bryts
upp och driver i väg, när stormen och strömmen sätter an. Där
man i går kunde köra med häst och vagn, går det i dag igenom
med en spark. Om en tid kan man köra där med motorbåt. Skär-
gårdsbon ser dock helst, att isen ligger inne i vikarna, men att
havet är öppet. Då blir sillfisket bäst.

Där sillen står, samlas snart en ansenlig fiskeflotta. Förra vin-
tern blev som så många andra år Häradsskär centrum för
februarifisket. Båtarna ligger då tätt här uppe. Mest är det
östgötar och smålänningar, men där kommer också långväga lyck-
sökare, norrlänningar och blekingsbor. Skötarna läggas ut på
eftermiddagen. Efter långa diskussioner, har man på de olika
båtarna fått klart för sig, att just den eller den ”gropen” är det
lämpligaste stället att sätta på. Det gäller också att fundera ut,
vilket djup som blir det allra bästa. Och så naturligtvis lite navi-
geringskonst att hitta dit. Beräknar man fel, kan det hända att
skötarna fastna på något femton- eller tiometersgrund. I så fall
bli näten lätt förstörda. Sjöbotten är längs hela ostkusten mycket
ojämn och gropig, så det gäller att tänka sig för. |

Händelöpborna föredrar i regel att sätta skötarna tio i bredd
på ett ställe, så tio till en bit därifrån och så tio till på en tredje
plats, om man har så många skötar, förstås. Då blir det för det Xx
mesta sill åtminstone på något håll. Ty har de gjort sina beräk-
ningar ordentligt kommer sillstimmet att gå fram just där sköten
står på. Då fastnar fisken med gälarna i maskorna. Det har natur-

ligtvis sin betydelse, att maskorna i sköten är av lämplig storlek.

21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:43:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medtjustb/6-1948/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free