Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kerat oxarna på Sågbacken eller i ”bondstallarna” och hämtat 1 |
sitt brännvin så skulle detta naturligtvis smakas av en smula.
Och när man sedan skulle börja med julinköpen var handlarn inte
den som stod oförstående för nyttan av en liten påspädning av >
det lyckligt påbörjade julruset. Dels var det väl en smula affärs- I
beräkning med i spelet men det var också så det gick till på den
tiden: förhållandet mellan affärsmannen och kunden var intimare - |
och naturligtvis skulle det spenderas när det sig så hava kunde;
det var inte så tätt med besöken då när det ibland tog två till tre
dagar att göra färden med oxar från hemmabyn till köpingen. Det
blev hälsning och välkommen och korken i en flaska Carte Blanche
— den champagnen kostade gunås bara 2: 75 helbuteljen — åkte
förstås i taket och stadiga klunkar togs. Patron och biträdena
saknade heller inte törst och så kom det sig att den glättiga
stämningen höll sig på samma nivå på båda sidor om disken.
Bjudeigarrerna kom fram — inköp 15 kr pr tusen — tändes med
en svavelsticka och sedan det hostats färdigt efter de första
blossen drog bönderna vällustigt in den fräna röken alltmedan
pinnen långsamt kroknade mellan mustacherna utan att just
nämnvärt förminskas till längden. Sedan var man färdig att börja
handla, umgås med medkunderna och ägna sig åt de förströelser
ett butiksbesök kunde bjuda på. Först var det dock att kliva
fram till snuskuttingen och fylla på näverdosan så att botten höll
på att gå ur — snuset hade man förstås oköpandes och det gällde
att få dosan packad så hårt som möjligt när nu tillfälle gavs.
Någon särskild brådska hade man ju inte precis på den tiden
då jäktet var en ganska främmande företeelse och hade man nu
kommit till bys skulle visiten utnyttjas på bästa sätt. När Carte
Blanchen började värma ljuvligt inombords och det färska snuset
låg som en smekning bakom underläppen slog man sig makligt
ned på saltlåren för en stunds samtal om angenäma ting. Ibland
hände det dock att yngste biträdet varit framme och slagit i
synålar i saltlårens lock och då den olycklige satte sig därpå nära
nog studsade han upp bland sockertopparna i taket upphävande
vilda vrål ty synålsspetser går igenom de gedignast skinnskodda
byxbakar. Numera torde våra verserade handelsbiträden ägna sig
åt andra och ädlare nöjen.
Nåja, råkade man nu inte ut för synålarna hade man humöret
08
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
