Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lofta är ingen naturskön socken, men det växer bra skördar | |
och bönder där. Splitt nya gårdar, närapå funkis, som Hjulby och
Nya Vida bland gamla, timrade byggningar och gästgivarbyar.
Men riktigt inland är där ändå inte, Tjust är ett kustland, nästan —
överallt är man på gränsen till skärgården och havet. Vår bygd -
har halva sin prägel av den odlade dalbygden och andra hälften av -
Östersjön. Mötet mellan land och vatten ger Helgenäs vid inner- - |
änden av Gudingen. Vid kajen, där 1.000-tonnare lägger till, ligger -
funkissilot, en monumental symbol, ett profant tempel för jordens
arbetare. Och ett stycke därifrån kan vi, så gott som vid foten |
av funkisbygget, plocka stenålderssuvenirer. Det är bara att bocka | |
sig ner, söka och få i hand en mönstrad skärva av en lerkruka, | |
som en husmor har gjort och använt för 4.000 år sedan; hennes
fingeravtryck dekorerar skärvan du har i handen, kanske du |
också upptäcker avtrycket av ett sädeskorn. Tinderedsbonden, som
går här just nu och ser efter, hur höet artar sig, trampar sanner-
centrerad Tjustkust.
Estetiskt paradoxalt att känna Edsbrukets närhet i näsan, men - |
vilken infart dit! Skogen tar plötsligt slut kring vägen, och dalen 7
öppnar sig, vid, bördig, ostörd av hus, bara flankerad av präst- -
gårdens harmoniska människoingrepp i naturen. Hur kunde de -
bygga så vackert förr? Visste de vad de gjorde eller skedde det 1
instinktivt, intuitivt? Kanske berodde det på primitivitet, sund |
samlevnad med naturen. Eja, vore vi där! — Brukssamhället ;
självt tvingar oss att stanna och se. Det är söndagsstopp i driften,
vi kan inte få se nutiden i gång, men vi stannar inför en halvt j
naturlig, halvt konstgjord idyll: vägen och ån. Där glider ett par ;
roddbåtar i kanalen mellan strandsluttningarna, som pöser över |
av all upptänklig grönska, mörkt tallgrönt, svajig ljus björk, |
massiv ek, exotisk bok, här och där blodbladig, och frodiga gräs- i
mattor mitt emot orörd vildskog.
Nu är vi i begynnelsen av Uknadalen, Storsjöns dalgång. Gud- i
skelov att den moderna tidens vägbyggare för en gångs skull |
frestats att passa in vägen i landskapet, men detta var väl för i
överväldigande t. o. m. för linjalens folk. Det är en grann väg
68
1 L
ligen i fädernas spår; hans farfars farfars ...far, den förste od- |
laren, gjorde väl som han, stannade och såg ut ett tag över Syrsa- I
fjordens fiskevatten och mörka furubranter, en raffinerat kon- |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
