Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om författarefrid och hemfrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
JÖRGEN
slungade det tvätterske-jäntan mitt i synen. —
Och sjönk åter ned med sin blick över sitt si ff
er-tyngda manuskript.
»Inte behövs det rent papper. Jag nöjer mig
med skrivet papper», utbrast den 16-åriga
tvät-terske-dottern. Med Berndt
Lundqvist-förstån-det.
Och så sträckte hon ut en knubbig hand med
tuggade naglar. Och ryckte undan min penna
mitt Gripenstedts-avslöjande manuskript. Som
sedan kostade Haparanda stad sin otyglade
nederlagsrätt. Och hon for med det på dörrn.
Först stod jag som slagen av blixten.
I 40 graders kyla, tre famn-djupa drivor,
tunna skor och kavaj utan väst, tullmössa och
halsduk, hann jag henne på handelsmans Lindroths
gård och mördade henne så gott man förmår utan
andra tillhyggen än en snödriva. Och återbar
mitt manuskript vid min barm och slätade ut
det. Och återvann min sans efter en
halvtimmes marsch med stormsteg i min sal. Varunder
jag slog ihjäl två trästolar och hotade att tända
Haparanda i alla fyra hörnen. Och mot seden
bland Haparandas damer tvang min värdinna att
dåna. Och höll på — om man får tro denna
— att tända salsgardinerna med ilskans glöd i
mina bruna ögon.
Sedan ville handelsman Lindroths gårdsdräng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
