Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Luften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 Luften.
procent af den mängd vattengas, som hon vid en gifven tempe-
raturgrad förmår upptaga, och denna mindre mängd utgör luftens
relativa fuktighet. Af luftens relativa fuktighet beror, om vi
skola finna henne fuktig eller torr. Den luft, som nästan är mättad
med vattengas,’ tyckes oss fuktig, huru ringa dess vattenhalt än
må vara; våta föremål torka i en sådan luft långsamt eller all-
deles icke. Är luften deremot icke på långt när mättad, och un-
derstiger vattengasens mängd i den samma måttet för hennes re-
lativa fuktighet, finna vi henne torr, äfven om hon, såsom det
ofta kan vara fallet vid en högre temperatur, innehåller stora vat-
tenmängder, och i en sådan luft torka våta föremål hastigt genom
afdunstning. Luften kan sålunda med samma absoluta vattenhalt
förefalla oss torr eller fuktig allt efter som hon är kall eller varm,
ty en kall luft kan vara mättad med vattengas, äfven om den ab-
soluta mängd vatten hon innehåller är obetydlig och icke på långt
när förslår att mätta en varmare luft.
Af dessa vexlingar i luftens absoluta och relativa fuktighet
bero åtskilliga företelser, på hvilka vi här måste kasta en flygtig
blick. Om den med vattengas ännu icke mättade luften afkyles
till den värmegrad, vid hvilken den samma är till fyllest att mätta
henne, säges hon hafva uppnått sin daggpunkt, och den minsta
ytterligare afkylning åstadkommer, att vattengasen förtätar sig
samt utfaller i form af dagg. Vanligen fälles denna ur de lägre
luftlagren om natten, särdeles efter midnatt och mot morgonen,
genom de på jordytan befintliga föremålens afkylning och desto
rikligare ju fuktigare luften är. Sjunker temperaturen under frys-
punkten, antager daggen fast form och bildar då rimfrost. — Då
man om sommaraftnarne ofta ser liksom ett lätt flor draga sig
öfver lågt liggande, isynnerhet sanka ställen, beror detta derpå
att luften öfver dessa ställen efter solnedgången hastigt afkyles
och nu icke längre förmår qvarhålla samma mängd vatten som
förut i form af vattengas, utan afskiljer en del af den samma så-
som dimma. — Molnen hafva en alldeles likartad uppkomst;
de äro ingenting annat än dimma högt upp i luften, och bildas all-
tid, då ett kallare luftlager råkar ett varmare och afkyler detta,
hvarigenom en del af dess vattengas utfaller. Förtätar sig deras
vattenånga till droppar, så nedstörta dessa såsom regn, snö eller
hagel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
