Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Luften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 Luften.
des af trycket inifrån våra organ och deras håligheter, som dels
fyllas af vätskor, dels stå i förbindelse med luften. Luftens tryck
på jordytan är för öfrigt lika med det tryck, som utöfvas af en
vattenmassa af 10 meters höjd eller ett qvicksilfverlager af 760
millimeters tjocklek och utgör 1038 gram på hvarje qvadratcen-
timeter.
Ehuru man visserligen känner luftmassans vigt, vet man lik-
väl icke med någon säkerhet, till hvilken höjd den utbreder sig
i rymden. Egde luften öfver allt samma täthet på höjderna som
vid hafsytan, skulle luftens höjd icke öfverstiga 7953 meter, och
följaktligen de högsta bergstopparne på jorden, en Gaurisankar,
en Kinchinjinga, en Dapsang och många flera, lyfta sina hjessor
upp i rymden öfver lufthafvet, men så är icke förhållandet. Öfver
de lägre ‘lagren, som sammantryckas af alla de öfverliggandes
tyngd, skilja sig luftpartiklarne allt mer i den mån som trycket
minskas, och blir luften allt tunnare, ju högre upp man kommer,
till dess den slutligen alldeles upphör. Enligt beräkningar, som
grunda sig på ljusstrålarnes brytning vid solens upp- och nedgång,
skulle luftens gränser uppnås vid 75 kilometers höjd öfver jord-
ytan, men långt dessförinnan och vid en jemförelsevis obetydlig
höjd öfver hafvet upphör luften genom sin ringa täthet att kunna
tjena till vidmagthållande af menniskans andhemtning. Redan
på spetsen af Etna, således på en höjd af 3320 meter, har man
under sina fötter nära en tredjedel af hela luftmassan och vid
5600 meter, en höjd, som öfverskrides af många bergstoppar, har
den luftpelare, som trycker jorden, förlorat sin halfva vigt. Man
kan i allmänhet säga, att minskningen i luftens tryck för hvar
10:de till 14:de meters höjd motsvarar en minskning af 1 milli-
meter i den qvicksilfverpelares höjd, som angifver den samma.
Menniskan förmår i allmänhet att utan svårighet och olägen-
het uthärda de vanliga mindre vexlingarne i lufttrycket, särdeles
om de icke inträda allt för plötsligt: vi kunna ju lika bra lefva
på bergens höjder som i grufvornas djup, och om efter starka
och snabba förändringar i lufttrycket någon förändring i vårt sund-
hetstillstånd inträder, beror detta icke allenast af lufttryckets af-
tagande, utan derjemte af förändringar i luftens temperatur och
fuktighet, äfvensom af vindarnes styrka och rigtning. Må hända
verkar likväl, åtminstone hos oss, en plötslig minskning af luft-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
