Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vattnet. Jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 Vattnet. Jorden.
en blåaktig eller blågrönaktig färg, som är desto klarare, ju re-
nare de äro. Ljuset genomtränger äfven de klaraste sjöars eller
floders vatten med långt större svårighet än luften. Slutligen är
rent vatten alldeles utan lukt; lika fullt skola dock djur, kameler
m. fl., ofta kunna vädra vatten på långa afstånd. Sin största
täthet ernår rent vatten vid -f- 4°, men om det afkyles ytterli-
gare, utvidgar det sig på nytt till dess det vid 0° fryser till is
eller kristalliseras, hvarvid det utvidgar sig med Vu af si n
volym och afskiljer de gaser och lösta ämnen, som det innehåller.
Hafsvatten förhåller sig deremot annorlunda. Om det afkyles un-
der + 4° utvidgar, det sig icke, utan fortfar att sammandraga sig
till dess att det fryser vid en lägre temperatur än sött vatten.
Ju större dess rikedom på salter är, desto lägre ligger äfven dess
fryspunkt. Härvid förlorar det sitt salt, hvilket upptages af det
omgifvande vattnet, hvars fryspunkt således ytterligare sänkes
till dess slutligen en gräns för tillfrysandet sättes genom den stän-
digt ökade salthalten i vattnet. — Vattnet eger slutligen en stor
förmåga att upptaga gaser och dessa upptagas i en desto större
mängd, ju lägre vattnets temperatur och ju högre gasernas tryck
på det samma är.
Vända vi nu först vår uppmärksamhet till h afs vattnet,
så finna vi, hvad beskaffenheten och ännu mera hvad den
relativa mängden af beståndsdelar beträffar, mångahanda olik-
heter allt efter hafvets breddgrad, djup, tillflöden o. s. v. Utom
sand, gytja, återstoden af små djur och otaliga andra kroppar,
som finnas i hafsvattnet, innehåller detta äfven en mängd kemi-
ska ämnen i lösning, hvilka gifva det samma en betydligt högre
egentlig vigt än sötvatten. För de djupa verldshafven stiger den
egentliga vigten till nära 1028, d. v. s. en kubikmeter hafs-
vatten väger 1028 liter eller 28 liter mera än samma volym di-
stilleradt vatten. I de delar af hafven, i hvilka många floder ut-
gjuta sitt sötvatten, sjunker denna vigt emellertid betydligt och
utgör för Svarta hafvets vatten blott 1016. I Medelhafvet dere-
mot, hvarest till följd af solens inverkan mera vatten afdunstar
än floderna förmå tillföra, stiger den egentliga vigten hos vattnet
till 1029 och derutöfver.
Hafsvatten eger alltid en mer eller mindre utpreglad smak,
som vanligen dock är skarp samt bittert salt, beroende af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
