Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vattnet. Jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hafsluften. Nederbörden. 45
sämre luften i land. Bäst plägar hafsluften bekomma svaga,
späda och sjukliga personer med slapp, lymfatisk konstitution och
anlag -för skrofler och bröståkommor, vidare nervösa, retliga sjuklin-
gar, lidande af nerv- och sinnessjukdomar, hysteri och hypokon-
dri, hvilka sistnämnde ofta befinna sig utomordentligt väl af att
få bo utmed hafvet och vistas på hafsstranden, äfven om de icke
nyttja hafsbaden.
Under vissa omständigheter kan hafsluften genom afståndet
från land med alla dess skadliga, åtminstone vidriga dunster, så-
dana de företrädesvis finnas i tropiska trakter, i illa anlagda
städer med osundt läge, smutsiga hamnar o. s. v., lemna ett visst
skydd mot många sjukdomar. Isynnerhet visar sig att vid epide-
mier af rödsot, gula febern, kolera, koppor, frossa m. m. helsotillstån-
det om bord på fartyg, antingen dessa äro till sjös eller ligga för
ankar på en god redd eller i en rymlig, hamn, är bättre och död-
ligheten mindre än i land. Stundom är det till och med nog att
förlägga de sjuka om bord på fartyg eller att gå till sjös med
dem för att göra slut på en herskande farsot. Men å andra si-
dan förekomma äfven epidemiska sjukdomar, särdeles tyfus, ofta
nog isynnerhet på äldre och sämre fartyg, äfvensom lungsot.
Af en mera omedelbar betydelse för oss än hafsvattnet är
regnvattnet, ty allt det vatten, hvaraf vi på något sätt göra
bruk, härstammar från den atmosferiska nederbörden.
Den årliga mängd af nederbörd, som tillkommer en ort,
kari i allmänhet sägas hålla jemna steg med dess geografiska bredd
och tilltager från polerna mot equatorn med årets stigande me-
deltemperatur och den deraf beroende ökade vattenafdunstningen
och luftens större förmåga att upptaga vattengas.
Nederbörden är emellertid ingalunda likformigt fördelad öfver
jorden. Allt efter ortförhållandena förändras nemligen luftens tem-
peratur och fuktighet och dermed äfven den årliga nederbördens
mängd. Enligt Keith Johnston skulle nederbördens storlek för
Europas slättbygder årligen utgöra 575 millimeter och för bergs-
trakterna 1800 meter. I allmänhet aftager nederbördens mängd
i Europa betydligt från vester till öster. I vestra England upp.
går den årligen till 850 millimeter, i Ryssland når den blott obe-
tydligt öfver 580 millimeter. Närheten af innanhaf och stora sjö-
ar ellei bergskedjor, mot hvilkas sluttningar och toppar de varma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
