Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vattnet. Jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordens sjelfrenande förmåga. 71
och bäckar, till hvilka det merendels i orent tillstånd ledes, utan
äfven förorena jorden, som insuger det. Det är derför af en icke
ringa välsignelse för det offentliga sundhetstillståndet, om lag-
stiftningen sörjer för att fabrikernas fasta och flytande affallsäm-
nen på något sätt oskadliggöras, innan de öfverlemnas åt jorden
eller vattendragen. I våra dager torde det icke falla sig svårt
för den tekniska vetenskapen att finna lämpliga sätt härför.
Det är visserligen sant, att hvad man beröfvar jorden bör
också återlenmas till henne, och att vi derför böra åter låta henne
komma till godo i våra uttömningar de ämnen, hvilka vi i våra
födoämnen hemtat från henne. Jorden fördrager också mycket
och eger i hög grad förmågan att rensa sig sjelf. Under infly-
tande af den i henne befintliga luften, af fuktighet och vatten
förändras, såsom vi redan anmärkt, de upptagna mineraliska och
organiska ämnena så att de under gynsamma förhållanden sönder-
delas i enklare föreningar. Af de organiska ämnenas upplösning
bilda sig salpetersyra och salpetersyrlighet, som med jordens
mineralbeståndsdelar ingå lösliga salter, och slutligen återstå blott
ammoniak, kolsyra och vatten, hvilka äro fullkomligt oskadliga, och
jorden återfår på detta sätt sin ursprungliga renhet. Men denna
hennes sjelfrenande förmåga är icke öfver allt lika stor, utan
beror af hennes fysiska beskaffenhet. Den har således sina
gränser, och om jorden öfvermättas med organiska ämnen, förmå
till slut hennes naturliga krafter icke befria henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
