Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Matsmältningen. Näringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 Matsmältningen. Näringsämnena.
procenthalt vatten. Fettffitt kött af nötkreatur innehåller sålunda
enligt Forster 78. af svin 76, af fjäderfä 76 och af fisk 77 pro-
cent vatten.
Vattnets närvaro i kroppen är för utöfningen af alla lians
verksamhetsyttringar af största vigt och betydelse, ty endast ge-
nom detta möjliggöras sönderdelnings- och omsättningsförloppen i
honom. En riklig vattentillgång fordras för matsmältningssafter-
nas räkning till lösande af de fasta näringsmedlen och för nä-
ringsämnenas transport till organen. Vattnet behöfves dessutom
såsom bortforslingsmedel af de i organen bildade sönderdelnings-
produkterna och till deras aflägsnande ur kroppen. Slutligen tje-
nar äfven, såsom vi sett, en betydlig, ehuru efter olika omstän-
digheter vexlande vattenmängd genom sin afdunstning från lungor
och hud till afgifvande af det i kroppen bildade värmet.
Kroppens vattenförluster ersättas till en del af vatten, som
bildas inom sjelfva organismen vid oxidering af väte innehållande
ämnen, men till allra största delen genom den omedelbara till-
förseln af vatten i våra drycker och den mera medelbara i våra
födoämnen, som alla innehålla vatten.
Djur, hos hvilka till följd af svettkörtlarnes ringa utveckling
äfven vattenafsöndringen från huden är obetydlig, behöfva under
hungertillstånd vanligen icke någon vattentillförsel, alldenstund
det i deras kropp bildade vattnet synes till fyllest att bibehålla
den nödiga vattentillgången. Hos en menniska under normala
näringsförhållanden deremot är den i kroppen under vanliga om-
ständigheter bildade vattenmängden icke tillräcklig att förebygga
vattenförlust, och ej ens de djur, som afskilja blott föga vatten i
ångform, förmå i längden att uteslutande förtära torr föda.
Vattenbrist framkallar hastigt törstens företeelse. Till
törsten förhåller sig menniskan annorlunda än till hungern. Hungern
kan hon fördraga äfven en längre tid, men om törsten icke stil-
las, blifver hans förnimmelse så stark, att jemte honom alla an-
dra intryck, äfven hungerkänslan, endast obetydligt eller alldeles
icke förmår göra sig gällande. En stark törst kan till och med
hindra förtärandet af fast föda, hvilken likväl kan ’aia ganska
rik på vatten.
I likhet med hungerkänslan är törstens förnimmelse sam-
mansatt af många olika intryck. Först gör han sig mårkbai i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
