Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Hungern. Njutningsmedlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 Hungern. Njutningsmedlen
.
Hwarför ock Japoneserne sjelfwe aldrig töras dricka färskt Thée,
därest de ej blanda åtminstone en del gammalt Thée där-uti.
Thée och Coffé hafwa npkommit hos de nationer, som icke sjelfw a
egt godt watn; ty et hårdt ler blandadt och med annor oart
upfyldt watn låter aldrig dricka sig utan gravation ;
men när man
lägger Thée där-uti, som förändrar smaken, kan det lättare drickas/
hwad smaken angår ;
men om det därföre blir hälsosammare läm-
nas derhän. Torde alltså Thée wara angelägnare uti Holländskt
än Swenskt watn".
"Den som will rätt weta hvad théet har för verkan på vår
kropp, han bör märka, att théet består af warmt watn, af ro-
stade Thé-blad, och af raffineradt såcker. Kallt watn är alla
diurs dryck, jämwäl ock de wilda Nationers, och mäst deras som lef-
vat mycket länge. Warma wätskor brukar endast människan.
Katten går omkring en warm wälling; swinen dra hasarne äfter
warm draf. Warmt watn giör hårdaste sål-lädret löst som en
skinnlapp. Hwad är då underligit, att warma thée-watnet så
mycket förtager appetiten, som kallt watn ökar den samma. Hwad
är underligit, at Holländske qvinnfolken, efter sitt myckna Thé-
drickande, hafwa lösare hull och blekare ansichte. Monne något
annat är orsaken, at hwita Flussen är mer gängse hos de förnä-
mare, som sittia stilla och dricka Thée, än hos bondhustrun som
arbetar och dricker kallt. Prof. Herman i Leyden och wår D.
Grim, som begge länge vistats i Ostindien, hafwa märkt, at de
som druckit mycket thée hafwa blifwit utmärglade som af en
hectique. Warma watnet fördärfwar wår mage, giör mat-leda och
wäder; det giör hela kroppen slappare, at han af minsta owäder
mår illa, såsom en hund. De gamle drucko warmt watn såsom
wi wårt Thée; hwars dygder Hippokrates har beskrifwit, som
säger, att det giör kiöttet i kroppen löst, nerverne slappa, huf-
wudet dummt, och kroppen matt. Plinius säger at warma drycken
begynte brukas af de sjuka och continuerades af de förnämare.
Och Claud. Cjesar hade hierta, at förstöra och öfwer-ända kasta
alla thermopolia och de hus i Kom där warmt watn såldes och
dracks. Wi tro, at warma Théet skiöljer bloden, förhindrar sten-
passion, gicht, podager, och dylika krämpor. Det år wisst, at
Thée ingalunda giör sådant grus i kroppen. Men det waima v at-
net slappar likwäl hela kroppen, tandkiötet blir löst, det wäxer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
