- Project Runeberg -  Menniskans helsa och vilkoren för dess bestånd och förkofran /
212

(1883) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Näringsmedlens smältbarhet. Näringsbehofvets storlek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

212 Näringsmedlens smältbarhet. Näringsbehofvets storlek.
frukosten 14 proc. ägghvitå, 9 proc. fett, 21 proc. kolhydrat;
middagen 43 „ „ 61 „ „ 32 „
aftonmålet 38 „ „ 32 „ „ 40 „
mellanmål 5 „ „ 4 „ „ 7 „
Efter dessa beräkningar skulle till middagen omkring hälften
och’ till aftonen omkring en tredjedel af den dagliga födan för-
täras.
Den under frukosten förtärda mängden af näringsämnen är
jemförelsevis obetydlig. “Detta, säger Forster, förklaras deraf
att under nattens livila dé qväfvefria näringsämnenas omsättning
sjunker och dessa sålunda bevaras till den följande arbetstiden,
hvartill kommer att matsmältning och uppsugning af närings-
ämnena under sömnen fördröjas. Vid dagens eller arbetstidens
inbrott spörjes derför behofvet af föda icke så lifligt, men fram-
träder deremot så mycket starkare under dagens eller arbetets
lopp. I fält har jag ofta både på mig sjelf och på trupperna
iakttagit, att af det utdelade brödet endast föga förtärdes tidigt
på morgonen före ’ uppbrottet, men desto mera vid första längre
rast. Samma förhållande iakttages med arbetare, som genast
efter nattens hvila gå till tungt arbete."
Af våra föregående betraktelser hafva vi sett och funnit ytter-
ligare bekräftadt genom beräkningen af den mängd, hvari närings-
ämnena ingå i olika individers eller folkklassers mer eller mindre
rikliga föda, att vi på inga vilkor kunna undvara ägghviteämnena.
Något annorlunda förhåller det sig deremot med fett och kol-
hydrat, ty dessa kunna till en viss grad ersätta hvar andra, all-
denstund båda verka besparande på ägghviteomsättningen i krop-
pen. För att emellertid samma verkan skall åstadkommas fordras
ej mindre än 175 delar kolhydrat mot 100 delar fett. Om der-
för en man, som uträttar ett måttligt strängt arbete, vill täcka
sitt behof af qväfvefria, förbränneliga näringsämnen endast med
fett eller endast med kolhydrat (socker och stärkelse), så skulle
han i förra fallet för 90 gram fett dagligen behöfva motsvarande
90 gram fett, men för sitt behof af 450 gram kolhydrat ytter-
ligare nödgas förtära 256 gram fett, då ju 100 fett svara mot
175 kolhydrat, och i senare fallet för 90 gram fett behöfva ytter-
ligare 157 gram kolhydrat till de 450 gram kolhydrat, som eljest

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:43:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/menhelsa/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free