Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Lifsmedlen - 2. Vegetabiliska näringsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300 Lifsmeillen.
att tillredningen af hans mogna rotknölar är ofantligt enkel och
med ringa besvär och utan synnerliga tillsatser af dem lemnar
en smaklig och ständigt njutbar anrättning, som på mångfaldigt
.sätt kan förtäras till andra, i synnerhet ägghvitrikare födoämnen
och sålunda på ett enkelt sätt medgifver en så väl i den rikes
som den fattiges kost nyttig omvexling. Det är ändamålsenligt
att före kokningen låta potatesen ligga 1 till 2 timmar i kallt
vatten, ty derigenom utdrages möjligen närvarande skärpa, sär-
deles i potates, som börjat gro och hvars skal åro giftiga, hvar-
jemte potatesen hastigare kokas. Frusen potates får icke upp-
tinas, innan han kokas, emedan han i så fall alldeles förstöres.
Om man i stället först lägger honcTm i kallt vatten, sedan lång-
samt uppvärmer honom och slutligen hastigt bringar honom i
kokning, kan han ännu blifva mjölig och god.
Vi hafva redan omtalat de olägenheter, som uppstå för hel-
san genom én öfvervägande potateskost, men att med Mulder
gifva potatesens smaklighet och billighet skulden för dess miss-
bruk på vissa orter är fullkomligt origtigt. Skulden ligger i stäl-
let i de samhälliga missförhållandena, hvilka nedtvinga de mensk-
liga behofven för vissa klasser till det minsta möjliga och så-
lunda på samma gång de framkalla många andra olyckliga och
förderfliga följder äfven leda till ett olämpligt och otillräckligt
näringssätt.
Grönsaker och -örter, hvilkas rötter, stjelkar, blad, skott,
omogna frön eller baljor, knoppar m. m. vi förtära, äro vatten-
rika lifsmedel, som lemna mycket aska och äro mer eller mindre
rika på trädfiberänme eller cellulosa. De innehålla dessutom en
jemförelsevis stor mängd qväfvehaltiga föreningar eller amider,
men deremot obetydligt med ägghvitämnen, och många bland
dem utmärka sig genom luktande och smakande ämnen, såsom
asparagin i sparris, hvitlöksolja eller svafvelallyl i hvitlök, senaps-
olja i rättikor, rädisor, lök och pepparrot, oxalsyrad kalk i träd-
gårdssyra, citronsyradt kali i laktuk och hufvudsalad o. s. v.
Härigenom närma de sig de egentliga kryddorna och erhålla mera
pregeln af njutningsmedel. I menniskans kost bilda de en värde-
full tillsats till de på närings- isynnerhet ägghvitämnen rikare
födoämnena. Enligt König och Dahlen hafva några af de van-
ligare grönsakerna följande sammansättning:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
