Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Lifsmedlen - 2. Vegetabiliska näringsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•304 Lifsmedlen
Köttfrukterna förstöras genom egendomliga frivilliga sönder-
delningar, jäsning o. s. v., hvarför man söker bevara dem p
å
flera sätt genom att torka dem, sockra eller sylta in dem, in-
koka deras saft eller af dem bereda jästa drycker. Om man
undantager de verkningar, som njutning af omogen eller förskämd
frukt plägar åstadkomma, medför förtäring af mogen frukt ingen
fara för helsan. Den normala menniskan kan utan olägenhet
förtära ganska mycket frukt, men hos somliga svaga personer
framkalla icke sällan vissa fruktslag såsom t. ex. smultron, då
de ätas, sådana egendomliga företeelser som nässelfeber. De feta
fruktkärnorna kunna i allmänhet icke förtäras i någon större
mängd och framkalla snart mätthet. — Fruktsafter, särdeles
hallonsaft och några andra slag, som ofta tillsättas mineralvatten
och hållas till salu, kunna enligt Hilger någongång vara tillver-
kade af hvit sockersirap, som framställes af rör- eller drufsocker,
parfymeras med frukteter och färgas med cochenill och fuchsin.
Äkta hallonsaft lemnar, om hon blandas med salpetersyra, först
efter 1 till 2 timmars förlopp en affärgad vätska och beröfvas
alldeles sitt färgämne af blyättika. — Fruktgeléer framställas
ofta af rofgelé med fruktessenser och färgämnen, men i dem kan
rofgeléet icke med säkerhet ådagaläggas.
Den söta smaken hos frukt eller andra delar af växterna,
hos saften af sockerröret, björken, sockerlönnen, rofvorna m. fl.,
hos groende frön, i flera jäsande och jästa drycker samt slutligen
hos honing och mjölk beror af närvaron af vissa ämnen, hvilka
kunna framställas för sig sjelfva och i sig förena den söta sma-
ken. Dessa ämnen utgöras af de olika sockerarterna, som
endast skilja sig från hvar andra deruti att något mera eller
något mindre vatten ingår i deras sammansättning. Det socker,
hvartill stärkelse kan förvandlas af värme, jäst och syror, före-
kommer i stor mängd i vära näringsmedel ur växtriket, särdeles
i frukt, och har af sin rikliga förekomst i vindrufvan — ända till
-f af den mogna drufvans vigt — erhållit namnet drufsocker.
Man skiljer visserligen fruktsocker och stärkelsesocker från druf-
socker, men de båda förra äro sannolikt blott förelöpande utveck-
lingsgrader af det senare. Under inflytande af den qväfvehaltiga
jästen och en passande temperatur sönderfaller drufsocker i svagt
sura lösningar till alkohol och kolsyra, i alkaliska lösningar åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
