Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Lifsmedlen - 3. Dryckerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vindrufvor.
315
en lös, på kali och fosforsyra rik jordmån, sådan som erbjudes
honom af förvittrad fältspat, i soliga, mot kalla vindar skyddade
lägen, och dessa vilkor utöfva ett sådant inflytande på vinets
beskaffenhet, att många af de utmärktaste viner till och med
erhållit namn af enstaka berg eller bergsluttningar och orter.
De omogna drufvorna äro sura, emedan de innehålla äppel-
syra, hvarur vid mognaden utveckla sig vinsyra, drufsyia och
socker. Vid s. k. Edelfäule förlora drufvorna betydligt med
socker och syror, men som äfven vattenförlust inträder, förblifver
deras procentiska sammansättning till en viss grad den samma.
Under våta och kalla år utsättas drufvorna för s. k. Sauerfäule.
Bären spricka, och medan drufvorna ännu qvarsitta på vinstocken
inträder alkoholjäsning och bildas ättiksyra, hvarvid deras sockei
småningom försvinner. Drufskörden börjar ej förr än drufvorna
uppnått sin högsta mognad, med andra ord innehålla den största
mängd socker. Detta synes deraf att bären börja vissna och att
deras kött lätt skiljer sig från kärnorna. De hvita drufvorna äro
vid mognaden genomskinliga och hafva på sin mot solen vända
sida antagit en brungulaktig färg, de blåa och röda drufvorna äro
nästan svarta. De till de röda vinernas erhållande använda blåa
drufvorna få icke, vara öfvermogna eller torra och framför allt
icke skämda, emedan i så fall icke erhålles den önskade färgen
eller ock färgämnet lätt afskiljer sig. Vindrufvorna förtäras icke
blott i friskt tillstånd såsom annan frukt, utan mångenstädes
torkas mycket sockerrika drufslag på sjelfva stocken derigenom
att man till hälften genomskär deras stjelk. Sådana torkade
drufvor äro de i handeln förekommande russinen.
Drufvorna angripas ofta af drufsjukan, hvilken förorsakas
af en liten svamp, Oidium Tuckeri och hvaremot man med fördel
kan skydda dem genom att inpudra vinstockarne med svafvel.
Värre skada åstadkomma deremot de härjningar, som i de vin-
odlande länderna anställas af en till skinnbaggarnes ordning hö-
rande insekt, den s. k. vinlusen, Phylloxera vastatrix. Denna
insekt, som efter all anledning kommit till Europa med ameri-
kanska vinstockar, iakttogs för första gången 1865 i Rhönedalen,
hvarifrån han spridt sig öfver nära en tredjedel af Frankrikes vin-
odlande del, angripit vinstockarne i 41 departement och af en million
hemsökta hektarer fullkomligt förstört all vinodling på 500000 hek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
